Fredrik Stenbeck
Klarhet där teknik, resiliens och verklighet möts
Rådgivare och talare. Grundare Barrikad .
SENASTE BLOGGPOSTER
Fler bloggposter →
SENASTE NOTISER
Fler notiser →Palantir provocerar världen igen. De har nu publicerat en 22 punkts lista som är minst sagt kontroversiell. Listan skall sammanfatta Alex Karps (CEO / grundare av Palantir) bok "The Technological Republic". Listan släpptes 18 April, men boken släpptes för ett bra tas sen (2025). Har provokation blivit en PR-strategi?
NYHETSBREV
Varje eller varannan vecka skriver jag ett nyhetsbrev, prenumerera gärna. GDPR
Intressanta rapporter
Fler rapporter →Stora språkmodeller som ett stödverktyg vid militär taktisk planering
FOI
Stora språkmodellers förmåga att hantera stora informationsmängder, identifiera mönster och generera sammanhängande och situationsanpassade texter utgör en unik förmåga som med fördel kan appliceras i militär kontext. Nyttjandet av stora språkmodeller i militära tillämpningar är förenat med möjligheter och risker, vilket förutsätter att det finns en förståelse för vilka effekter som införandet av stora språkmodeller har på det sociotekniska systemet det appliceras på. Denna rapport undersöker hur stora språkmodeller kan användas vid militär taktisk planering och vilka effekter införandet har på planeringsprocessen, samt användarnas attityder kopplat till användandet. Två studier har genomförts med en specialanpassad språkmodell (hädanefter benämnt AI-verktyget) för en militär kontext, instruerad att arbeta utifrån metoden planering under tidspress (PUT). Den första studien genomfördes på specialistofficersutbildningen i Halmstad med tio officerare och den andra under Taktisk kurs Armé på Markstridsskolan i Skövde med 61 officerare. Datainsamling genomfördes i form av fokusgruppsintervjuer, enkätundersökning och observationer. Tolv aspekter i form av erfarenheter, lärdomar eller perspektiv på nyttjandet av stora språkmodeller vid militär taktisk planering identifierades. Resultatet visar att det finns en hög förväntan på AI-system samtidigt som deltagarna ansåg att det var enbart ett fåtal uppgifter som AI-verktyget bidrog till. AI-verktyget var användbart för sammanfattning av större textmängder, och fungerade till viss del vid generering av handlingsalternativ. Däremot var AI-verktyget sämre på att ge stöd vid arbete med kartor, vilket begränsar förmågan att genomföra analyser kopplade till geografisk information. De genomförda studierna visar att det går att tillämpa stora språkmodeller för taktisk planering med vissa förbehåll i teknikens begränsningar. En förutsättning för att AI-verktyg ska tillföra nytta i taktisk planering är att de är integrerade i ett digitaliserat ledningsstödsystem med tillgång till dataströmmar från sensorer på slagfältet. Ytterligare studier behöver genomföras för att bättre förstå effekterna av att tillämpa stora språkmodeller på taktisk planering och hur AI-verktyg bör utformas för att ge bästa möjliga stöd.
Generativ AI - Hur möter vi hotet från AI-genererad media?
FOI
Generativ AI, dvs. AI-tekniker som låter användare skapa realistiska bilder, ljud, videos och texter, har på kort tid blivit populärt för att generera allt mellan virtuella världar och kvartalsrapporter. Men flera stora aktörer pekar på att generativ AI är ett växande hot som kan ha förödande ef- fekt på samhället i stort. Detta eftersom att generativ AI samtidigt har underlättat skapandet och spridandet av desinformation. Under 2025 har verksamheten inom ge- nerativ AI på FOI varit fokuserad på att producera tre olika artiklar som på olika sätt undersöker hur riskerna med generativ AI kan minimeras.
Totalförsvarsrapport 2026
Combitech
Totalförsvarsarbetet handlar ytterst om att värna demokratin och den öppenhet som vårt samhälle bygger på. Det är därför positivt att företagens beredskap stärks och att frågan i dag är en självklar del av samhällsagendan. Samtidigt visar årets Totalförsvarsrapport att mognadsgraden i beredskapsarbetet skiljer sig åt, både geografiskt och mellan företag av olika storlek. Denna ojämna utveckling riskerar att försvaga Sveriges samlade motståndskraft, inte minst om mindre företag hamnar efter.
Beyond Spam Bots: The Rise of AI-Powered Disinformation Machines and the Imperative for Strategic Response
NATO Strategic Communications Centre of Excellence
Online disinformation has evolved from simple bot-driven spam into sophisticated AI-powered operations capable of mimicking human behaviour, adopting realistic personas, and engaging seamlessly in real conversations. Assessments of major large language models show that such systems can already be built with existing commercial tools, with varying levels of vulnerability—particularly in modified open-source models lacking safety controls, which pose significant misuse risks. Current regulations and safeguards are insufficient to address these threats, which enable large-scale manipulation such as fabricating false consensus and undermining democratic processes. This escalation requires urgent, coordinated action across policy, platform governance, and societal resilience to counter the growing strategic risk.
Disinformation diplomacy: How malign actors are seeking to undermine democracy
UK House of Commons
Misinformation and disinformation campaigns are increasingly weaponised by hostile state and non-state actors and this inquiry will seek to understand which actors are primarily responsible, and which channels and technologies are being used. It will seek to map motivations, sources and locations of the most pressing disinformation threats to democracy, and to understand the impact of artificial intelligence. The inquiry will examine how the Foreign, Commonwealth and Development Office (FCDO) can work with allies and multilateral organisations to combat the spread of disinformation that seeks to undermine democratic values and institutions. The inquiry will also ask how the Government can coordinate its counter-disinformation work across departments and best work with private organisations. This inquiry will take a regional approach by examining disinformation campaigns within Europe, the Americas, Indo-Pacific and Africa, to understand how the UK can better counter disinformation from malign actors.
Kriget kring Persiska viken - förändrade förutsättningar för sjöfart och luftfart
Transportstyrelsen
Kriget kring Persiska viken har på kort tid förändrat förutsättningarna för det globala transportsystemet. Regionen är central för både energiförsörjning och internationella transportflöden, vilket gör att störningar får omedelbara och breda konsekvenser.
Publika data som riskfaktor – En förstudie om påverkan på informationssäkerhet och säkerhetsskydd
FOI
Med ökad generell hotbild mot Sverige blir även underrättelsehotet mer påtagligt. Den stora mängden publikt tillgängliga data kan om de kombineras potentiellt leda till information som påverkar skyddet av säkerhetskänslig verksamhet. Genom moderna analysmetoder kan stora mängder data av olika typ kombineras för att dra slutsatser som inte explicit uttrycks i ursprungliga data. Detta ger problem med exempelvis sekretess- och riskbedömningar inför publicering av öppna data eller offentliga handlingar. Denna rapport presenterar en förstudie med ett första steg mot att förstå vilka risker för sekretess och säkerhetsskydd som kan uppstå ur antagonisters möjligheter att nyttja publika data i underrättelsesammanhang. Det långsiktiga målet är att bidra med kunskap som behövs för att kunna göra genomarbetade och välförankrade sekretess- och riskbedömningar, som även hanterar de problem som uppstår genom publika data. Förstudien är av explorativ natur och ger en översikt över underrättelsearbete, källor till publika data samt metoder för bearbetning och analys av insamlade data. Rapporten diskuterar även ett antal ytterligare områden och perspektiv som behöver hanteras i framtida forskning, såsom datamängdernas omfattning, tekniker för komplexa analyser, riskbedömningsmetodik, kompetensbehov, etik och juridik.
How Russia Is Building a Sovereign Drone Ecosystem for AI-Driven Autonomy
Center for Strategic & International Studies / CSIS
This paper examines how Russia is developing military artificial intelligence (AI) and incrementally moving toward autonomous decisionmaking, particularly at the tactical edge. The takeaways below outline the core findings on how these capabilities are built, adapted, and scaled within Russia’s wartime military ecosystem.
Weaponised suspicion - How conspiracy theories fuel modern disinformation
Council of the European Union
Never before have societies been so deeply inter- connected, and never have falsehoods travelled so fast. In a world where an unverified rumour can reach millions in seconds, conspiracy theories find fertile ground. A single false claim can now outpace fact-checkers, journalists and institutions before they even have the chance to react. This dynamic is not new – but its scale, speed and impact are unprecedented.
Ryssland - Europas sista koloniala imperium
Myndigheten för Psykologiskt Försvar / MPF
En ny rapport visar att Rysslands koloniala historia länge har ignorerats med konsekvenser för hur det går att förstå dagens konflikter. Nu efterlyser författarna en ny syn på Ryssland som en del av Europas gemensamma koloniala arv. En ny rapport som finansierats av MPF, ”The Last European Colonial Empire”, riktar ljuset mot en ofta förbisedd del av Europas historia, Rysslands roll som kolonialmakt. Enligt rapporten har Ryssland under flera århundraden agerat på ett sätt som i allt väsentligt liknar andra europeiska imperier, men utan att i samma utsträckning erkännas som en del av det koloniala projektet. Till skillnad från klassiska kolonialmakter som Storbritannien och Frankrike har Ryssland byggt sitt imperium främst genom att kolonisera närliggande länder snarare än länder på andra sidan haven. Det har bidragit till en seglivad föreställning om att landet inte varit en kolonialmakt i traditionell mening. Rapporten menar dock att denna skillnad är missvisande. Ryssland har använt samma metoder, både ideologiskt och praktiskt, som andra europeiska imperier: territoriell expansion, exploatering av naturresurser och våldsamt underkuvande av lokala befolkningar. Rapportens slutsats är tydlig, Ryssland var och är en integrerad del av Europas koloniala historia. Författarna pekar också på en kontinuitet från tsartidens expansion via Sovjetunionen till dagens ryska stat. Denna historiska linje anses avgörande för att förstå nutida händelser, inte minst kriget i Ukraina. Att omvärlden inte har erkänt Rysslands koloniala arv har enligt rapporten fått konkreta konsekvenser. Genom att bortse från de koloniala drivkrafterna bakom rysk politik har man underskattat både ambitioner och handlingsmönster. ‒ Misslyckandet att erkänna Rysslands koloniala arv har lett till katastrofala konsekvenser. I århundranden ignorerade många utanför Moskva den tydliga kolonialism som låg i centrum för Kremls policies. På grund av detta så spelades anti-koloniala försök ner och sattes åt sidan, som till exempel i Ukraina, Kazakstan och Georgien. Men även koloniala kvarlevor och spänningar som fanns, och fortfarande finns, inne i Ryssland säger Casey Michel. Samtidigt lyfter rapporten fram att Ryssland, till skillnad från många andra europeiska imperier, aldrig haft en debatt om eller praktiskt genomgått en period av avkolonisering. Det gör att koloniala strukturer och idéer fortfarande påverkar landets politik och relationer till nationer både i och närliggandes Ryssland. ‒ Vi måste börja se Rysslands historia i ett kolonialt sammanhang för att förstå dagens konflikter. Utan en uppgörelse med det koloniala arvet riskerar samma mönster att upprepas. Under decennier har universitet i väst lärt ut en version om östeuropeisk och euroasiatisk imperialistisk historia som legitimerar rysk kolonialism och som ignorerar de koloniserade ländernas egna historia säger Brian Whitmore. Rapporten efterlyser en bredare internationell diskussion om rysk kolonialism och menar att en sådan förståelse är avgörande för att kunna hantera framtida säkerhetspolitiska utmaningar.