En ny rapport visar att Rysslands koloniala historia länge har ignorerats med konsekvenser för hur det går att förstå dagens konflikter. Nu efterlyser författarna en ny syn på Ryssland som en del av Europas gemensamma koloniala arv. En ny rapport som finansierats av MPF, ”The Last European Colonial Empire”, riktar ljuset mot en ofta förbisedd del av Europas historia, Rysslands roll som kolonialmakt. Enligt rapporten har Ryssland under flera århundraden agerat på ett sätt som i allt väsentligt liknar andra europeiska imperier, men utan att i samma utsträckning erkännas som en del av det koloniala projektet. Till skillnad från klassiska kolonialmakter som Storbritannien och Frankrike har Ryssland byggt sitt imperium främst genom att kolonisera närliggande länder snarare än länder på andra sidan haven. Det har bidragit till en seglivad föreställning om att landet inte varit en kolonialmakt i traditionell mening. Rapporten menar dock att denna skillnad är missvisande. Ryssland har använt samma metoder, både ideologiskt och praktiskt, som andra europeiska imperier: territoriell expansion, exploatering av naturresurser och våldsamt underkuvande av lokala befolkningar. Rapportens slutsats är tydlig, Ryssland var och är en integrerad del av Europas koloniala historia. Författarna pekar också på en kontinuitet från tsartidens expansion via Sovjetunionen till dagens ryska stat. Denna historiska linje anses avgörande för att förstå nutida händelser, inte minst kriget i Ukraina. Att omvärlden inte har erkänt Rysslands koloniala arv har enligt rapporten fått konkreta konsekvenser. Genom att bortse från de koloniala drivkrafterna bakom rysk politik har man underskattat både ambitioner och handlingsmönster. ‒ Misslyckandet att erkänna Rysslands koloniala arv har lett till katastrofala konsekvenser. I århundranden ignorerade många utanför Moskva den tydliga kolonialism som låg i centrum för Kremls policies. På grund av detta så spelades anti-koloniala försök ner och sattes åt sidan, som till exempel i Ukraina, Kazakstan och Georgien. Men även koloniala kvarlevor och spänningar som fanns, och fortfarande finns, inne i Ryssland säger Casey Michel. Samtidigt lyfter rapporten fram att Ryssland, till skillnad från många andra europeiska imperier, aldrig haft en debatt om eller praktiskt genomgått en period av avkolonisering. Det gör att koloniala strukturer och idéer fortfarande påverkar landets politik och relationer till nationer både i och närliggandes Ryssland. ‒ Vi måste börja se Rysslands historia i ett kolonialt sammanhang för att förstå dagens konflikter. Utan en uppgörelse med det koloniala arvet riskerar samma mönster att upprepas. Under decennier har universitet i väst lärt ut en version om östeuropeisk och euroasiatisk imperialistisk historia som legitimerar rysk kolonialism och som ignorerar de koloniserade ländernas egna historia säger Brian Whitmore. Rapporten efterlyser en bredare internationell diskussion om rysk kolonialism och menar att en sådan förståelse är avgörande för att kunna hantera framtida säkerhetspolitiska utmaningar.

The Global Terrorism Index (GTI) report provides a comprehensive summary of the key global trends and patterns in terrorism over the last decade. The calculation of the GTI score considers not only deaths but also incidents, hostages and injuries from terrorism, weighted over a five-year period. The report is produced using event records on terrorist attacks since 1 January 2007. The current terrorism dataset contains over 66,000 terrorist incidents for the period 2007 until today. The GTI ranks 163 countries based on four indicators weighted over five years. A country’s annual GTI score is based on a unique scoring system to account for the relative impact of incidents in the year. The four factors counted in each country’s yearly score are: • a total number of terrorist incidents in a given year • a total number of fatalities caused by terrorists in a given year • a total number of injuries caused by terrorists in a given year • a total number of hostages caused by terrorists in a given year Each of the factors is weighted between zero and three, and a five year weighted average is applied in a bid to reflect the latent psychological effect of terrorist acts over time.

The United States’ current military staff system, rooted in a 200-year-old Napoleonic model, is too slow to keep up with modern warfare where AI agents operate in milliseconds. To maintain decision superiority against adversaries such as China, the U.S. Department of Defense must transition to smaller, AI-enabled command structures that are faster and more adaptable. AI now automates intelligence fusion, refines threat assessments, and recommends actions, compressing decision timelines from days to minutes. China’s strategy to disrupt U.S. decision networks through cyber, electronic, and long-range strikes makes traditional, centralized staffs vulnerable. This report examines three AI-enabled staff models, Networked, Relational, and Adaptive, with the Adaptive model proving most effective and resilient. It stresses the continued importance of human expertise to manage AI systems, verify recommendations, and assume control if networks fail. Smaller, faster staffs generate better options more quickly than larger legacy organizations, but challenges remain, including the need for improved computational infrastructure, cyber-resilient networks, and enhanced AI literacy among officers. Recommendations include sustained experimentation, expanded computing resources, AI-focused education, hardened decision networks, and rapid learning cycles to ensure U.S. forces remain agile and effective in future conflicts.

Årsrapporten har sin grund i den cyberincidentrapportering Myndigheten för civilt försvar mottar från både statliga myndigheter och från NIS-leverantörer. Sammanställningen av incidentrapporter för 2025 visar att inrapporteringen från statliga myndigheter har minskat, och myndigheten bedömer att det fortsatt finns ett stort mörkertal. Liksom tidigare år har NIS-leverantörer stått för huvudparten av rapporter som har uppgett okänd orsak. Däremot visar rapportens analys att majoriteten av dessa incidenter inte är okända utan ofta kan härledas till systemfel. Bland årets incidentrapporter framkommer att nästan hälften är leveranskedjeincidenter, och att misstag och systemfel fortsatt utgör de vanligaste orsakerna efter okänd orsak. Myndigheten för civilt försvar har i ett särskilt temakapitel analyserat förändringar inom cyberangrepp globalt. Källorna som myndigheten har analyserat pekar på att vissa typer av angrepp har ökat under vissa perioder och mot vissa sektorer, att vissa angrepp har effektiviserats med hjälp av AI och att vissa överbelastningsangrepp blivit mer omfattande och svårhanterliga. Därtill bedömer myndigheten att många cyberangrepp har en koppling till geopolitiska händelser.

Molnteknologi har under senare år fått en betydande ökning i användning, bland annat som en lösning på det kontinuerligt växande behovet av beräkningskapacitet, exempelvis inom områden för artificiell intelligens. Samtidigt ökar antalet säkerhetsincidenter i molntjänster varje år, vilket understryker behovet av fördjupad kunskap om molnsäkerhet för att möjliggöra användning i säkerhetskänsliga sammanhang. Denna rapport syftar till att utvärdera incidenter och säkerhetsåtgärder relaterade till molnsäkerhet. Genomgång av fem populära säkerhetsramverk utförs för att identifiera överlappande åtgärder och säkerhetskategorier. Vidare analyseras 157 rapporterade molnincidenter från de senaste 10 åren. Incidenterna analyseras med avseende på orsak till incidenten, med hjälp av de säkerhetskategorier som identifieras i tidigare steg. Även konsekvenserna av dessa incidenten analyseras. Slutligen analyseras hur de vanligast förekommande orsakerna bakom molnincidenterna kunde ha förhindrats baserat på de identifierade säkerhetsåtgärderna. Resultaten av analysen pekar på att incidenterna i stor utsträckning beror på enklare felkonfigurationer, främst inom områdena identitets- och åtkomsthantering, infrastruktur samt dataskydd. En vanligt återkommande orsak till incidenter är publikt åtkomliga molnbaserade resurser utan tillräcklig åtkomstkontroll eller utan kryptering av känslig information. Säkerhetsramverken är omfattande och komplexa, vilket gör dem svåra att följa i praktiken. Samtidigt finns flera säkerhetsåtgärder som återkommer i alla ramverk, vilket tyder på en viss samsyn inom branschen. Dessa gemensamma åtgärder presenteras och diskuteras i rapporten. Resultaten visar också att molnsystem ofta snabbt blir komplexa, något som många organisationer har svårt att hantera på ett säkert sätt. Att använda säkerhetslösningar från molnleverantören kan underlätta, men kräver ofta specialiserad kompetens.

Sverige befinner sig i en turbulent och osäker tid med svårbedömda hot och snabba förändringar. När världsordningen utmanas och rubbas påverkas svensk säkerhet. Tillsammans med partners och allierade stärks säkerheten på hemmaplan för att kunna förutse det oförutsägbara och agera i tid.

Russia’s permanent interest in Finland is ensured by the fact that Finland is located between the Baltic Sea, which is of vital importance for Russia, and the Arctic region, the significance of which is constantly growing. Finland is of interest to several countries not only because of its geostrategic position but also because of its foreign and security policy role and technological expertise. Being part of the European Union and NATO and an active member of the coalition of the willing, Finland is currently an actor punching above its weight.

The Alliance’s resilience stems from a combination of civil preparedness and military capacity. The STO activities that are aligned with the Seven Baseline Requirements for resilience build our collective understanding of the concept of resilience. This CSRR serves as a guide for shaping both future research programmes and activities, as well as building partnerships between the research and resilience expert communities.

FRA:s årsrapport om 2025 handlar om en omvärld som är farligare och mer svårförutsägbar än tidigare. FRA ska ge underrättelser om utländska hot mot Sverige och bistå med cybersäkerhet inom Sverige. Årsrapporten beskriver hur vi levererar på båda dessa områden, samt hur uppdrag och regelverk utvecklas. Hotbilden mot Sverige beskrivs som bred, komplex och allvarlig. – Det är en farlig tid vi går in i, säger Björn Lyrvall, generaldirektör på FRA sedan sex år tillbaka. I årsrapporten finns även intervjuer med fem medarbetare som berättar om hur de hamnade på FRA och vad de gör på jobbet.

Samarbetet mellan civilt och militärt försvar har intensifierats. Beredskapsplaneringen tar nu tydligare hänsyn till krigets krav. Utvecklingen drivs på av åtaganden kopplade till Natomedlemskapet och det allvarliga säkerhetsläget. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten har på uppdrag av regeringen tillsammans tagit fram ”Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030”, som tydliggör vad fortsatt planering bör ta hänsyn till. Det nordiska samarbetet har varit särskilt prioriterat, och samverkan har stärkts även med andra inter­ nationella partners. Den första Natokonferensen kring civil-militär planering anordnades i ­ Stockholm, vilket är ett område där Sverige ses som en förebild internationellt.