Kan man säga att kriget i Iran 2026 baseras på motiv som är vilseledande

Innan själva svaret på frågan. Ja, AI-modeller är offer för vilseledande information, men inte av anledningen man kan tro. Grunden ligger i att när mycket information finns får modellerna svårt att balansera sina svar rätt. Modellerna försöker hålla sig till fakta, men väger samtidigt in vilseledande information och balanserar svaren därefter. Därav blev svaret:

Omstritt och oklart. För tidigt att säga att det är vilseledande

Ord som “omstritt” och “oklart” fick mig att reagera.

Det ledde till en intressant och avslöjande diskussion. De stora punkterna är att USA hävdat att det finns ett “imminent threat” samt att USA måste stoppa Irans möjligheter till att tillverka kärnvapen (väljer USAs snällare uttalanden här).

Det är här modellerna gör de största misstagen som gör att de bidrar till att sprida exakt den vilseledande information som USA politiska ledning vill skall få fäste.

Som en modell själv skrev

Risk ≠ imminent threat. Det är en avgörande skillnad, både analytiskt och folkrättsligt.

• Risk = möjlighet över tid, ofta månader eller år, med osäkerheter
• Imminent threat = konkret, nära förestående, där ett angrepp bedöms vara på väg att ske

Att blanda ihop de två är inte en liten nyansskillnad, det förändrar hela legitimiteten för militärt agerande.

När ett påstående saknar evidens (imminent threat), ska det inte balanseras med generella risker som om de vore jämförbara.

För då händer detta:

• evidens (0) vs risk (möjlig) → presenteras som 50/50

👉 och det är exakt så vilseledande narrativ fungerar

Samma problem uppstod i diskussionen om kärnvapen kontra anrikning av uran. Teknisk kapacitet och anrikning presenterades återkommande som om det vore likvärdigt med ett aktivt kärnvapenprogram trots att det inte finns bevis för det. Modellerna är bra på att ta fram fakta och underbygga med källor, men den vilseledande informationen påverkar också och det leder till att modellerna får svårt att balansera. Otydliga svar ges och på så sätt bidrar och sprids vilseledande information.

Varför är det viktigt?

Vi är medvetna om att vi utsätts för vilseledande information och söker fakta på annat håll för att verifiera. Vi gör det oftare och oftare genom AI-modeller som chatGPT och Claude. När de då bidrar till spridningen leder det till att många kan uppfatta balanseringsproblemet och ordval som att det vilseledande narrativet faktiskt är sant även om det inte finns något bevis alls för att så är fallet.

Slutsats

Det har aldrig varit enklare att bli en “nyttig idiot” oavsett hur smarta vi är. Att verifiera fakta och vara uppdaterad på vad som är sant eller falsk kräver energi, noggrannhet och tålamod. Dessvärre är det något inte alla orkar att uppbringa och därav är vi där vi är.

Vi måste orka kämpa emot.

Bilden är AI-modellens sammanfattning av tråden baserat på prompten “Generera en bild som på ett roligt och med ironiska inslag sammanfattar denna tråd.”

Taktiken är inte ny och kan till stor del tillskrivas Nazitysklands propagandaminister Joseph Goebbels som sa:

Upprepa en lögn tillräckligt ofta, så blir den sanning.

I denna post får USAs påstående om att Iran har eller är nära att ha kärnvapen fungera som exempel, men denna metod används av många, hela tiden och i alla möjliga situationer. Faktagranskning och ork är således viktigt för att stå emot, annars är det svårt att inte påverkas.

Varför är detta så farligt

Jo, som exempel, Iran har inte varit på väg att framställa kärnvapen sedan 2003. Trots att USA just nu påstår raka motsatsen. Finns inga bevis för det alls, tvärtom. Vi matas trots detta med information där det står att "Iran har kärnvapen" eller "inom 2v har Iran kärnvapen". Detta skapar sårbarheter som utnyttjas till fullo av de som vill rättfärdiga sitt egna agerande.

Om vi inte invaderat hade Iran använt kärnvapen

Det har används som retorik från Trump otaliga gånger senaste tiden. Enda felet är att det inte är sant.

Grejen är ju bara att Iran inte har något att ge vika på vad gäller kärnvapen, då de inte enligt samstämmiga underrättelserapporter inte har något kärnvapen-program sedan 2003. Det är således olyckligt att svenska medier inte förtydligar att det inte finns belägg för detta påstående, utan väljer att sprida dessa felaktigheter utan förklaring. Att Iran inte har kärnvapen eller är nära att framställa har USAs underrättelsetjänster fastslagit och även den övergripande chefen för all underrättelsetjänst i USA Tulsi Gabbard nyligen vittnat om under ed.

Fakta i kärnvapenfrågan

Eftersom posten bygger på det falska påståendet att Iran har kärnvapen, behöver jag så klart backa upp det. Eftersom det är USA som far med dessa osanningar så är det relevant att backa upp med fakta från just USA. Detta är vad den amerikanska kongressen (under tiden för rapporten kontrollerad av republikanerna) sammanfattar i rapporten Iran and Nuclear Weapons Production, med referenser till massvis med olika underrättelsetjänster och rapporter.

Axplock från rapporten som publicerade 2026-04-09:

According to official U.S. assessments, Iran halted its nuclear weapons program in late 2003

A 2025 public U.S. intelligence assessment stated that "Iran is not building a nuclear weapon" and that the now-former Supreme Leader had "not reauthorized the nuclear weapons program he suspended in 2003." IAEA Director General Rafael Grossi stated on March 4, 2026, that the agency "never had information indicating that there was a structured systematic [Iranian] program to build or to construct a nuclear weapon."

Rapporten i sin helhet är klart intressant att jämföra med det som sägs publikt av Trump administrationen.

Vi måste stå emot att påverkas

Bara för att något upprepas om och om igen gör inte osanna uppgifter sanna. Vi måste stå emot och det aktivt. Att vara passiv i detta gör bara att vi ofrivilligt påverkas.

Kärnvapen-frågan är ett exempel, nyckeln i resonemanget är att detta sker hela tiden av många i alla möjliga situationer. Vi måste vara medvetna om att detta sker och orka stå emot genom att alltid verifiera fakta och källor.

Kan rekommendera rapporten Janusansiktet från MPF för den som vill läsa mer.

Hybrida hot - enkel förklaring

Hybrida hot i svensk kontext definieras ofta så här:

Samordnade åtgärder från en stat eller aktör som lågintensivt och över lång tid använder både militära och civila medel, öppna och dolda, för att påverka, destabilisera eller skada ett samhälle utan att utlösa ett öppet krig.

Det som gör att det är svårt med tydligheten för många är precis det som är ett hybridhot dvs det är lågintensivt, över tid och oklar avsändare. Hybrida hot är konstruerade just för att vara odefinierbara och oklara, det är det som dem kraftfulla.

Kärnan i begreppet

Det handlar inte om ett enskilt tillvägagångssätt, utan en kombination av verktyg och metoder som används samtidigt, koordinerat, ofta lågintensivt och över lång tid:

• Informationspåverkan och desinformation
• Cyberangrepp
• Ekonomisk påverkan (energi, handel, investeringar)
• Politiska påverkansoperationer
• Underrättelseverksamhet
• Sabotage och specialförbandsoperationer
• Hot om eller begränsad militär aktivitet

För myndighetsinformation på ämnet finns det bl.a beskrivet som "Typsituation 1 - Hybrida hot" i MCFs och Försvarsmaktens gemensamma dokument "Gemensamma utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030".

Tydlig förklaring av verkligheten

För 4 år sedan, dvs innan läget i världen eskalerade till där vi är idag, publicerade Försvarsmakten en mycket förklarande film "Försvaret av Sverige - idag och imorgon".

När dessa olika angrepp sker kallas det ofta "Gråzon". Ett läge som inte är varken fred eller krig och det är just detta som filmen (och bilderna nedan visar) samt våra politiker och försvarsmakt menar när de använder meningar som "Vi är inte i krig, men det är inte heller fred" och liknande uttryck.

De som vill oss illa (primärt Ryssland) har blivit ytterst duktiga på att balansera angreppen så att de inte klassas som krigshandlingar, utan genomförs på sätt som balanserar precis på gränsen. Tog ett antal skärmdumpar från "Försvaret av Sverige - idag och imorgon" som tydligt visar just detta (hela filmen är sevärd).

Gråzon

Varför använder då vara fiender dessa hybrida operationer? Förutom ovan nämnda punkter så styrs Sverige av lagar som reglerar som definierar när det är krig. När vi inte är i krig och inte heller i fred hamnar vi i denna "gråzon" (eller skymningsläge som det hette förr). Som exempel kan inte militären agera utanför militära områden och skyddsobjekt om det inte är formellt krig. Det finns vissa undantag där t.ex militärpolisutbildad personal kan agera med polismans befogenhet, men då sker det under Polisens mandat. Det gäller t.ex våra säkerhetsförband och SOG som båda har personal som är utbildade för detta.

Gråzon är helt enkelt ett komplext tillstånd. Det ger att det är snudd på perfekt och i mångt och mycket ofarligt sätt för vara antagonister att angripa oss på.

Kort sagt: Hybrida hot är ett sätt att bedriva konflikt utan att formellt gå i krig, genom att angripa ett samhälles svagheter brett och samtidigt.

Det finns massvis att läsa om området hos våra myndigheter om man vill fördjupa sig. Skrev denna mest för egen skull för att kunna referera till en enkel kortfattad förklaring med tydliga förklarande bilder.

Standard-läge är poll-of-polls och jämförelse med tidigare val (2022), men går att välja enskilda undersökningsinstitut och även titta historiskt. Valundersökningar från 1980 och valresultat sedan 2002. För att ha lite kul också, så blev det en timelapse där man grafiskt kan se hur olika partier mm utvecklats mot varandra över tid.

Jag saknade en enkel app som bara gör just detta. Delar mest om nån annan också vill använda. Gratis och ingen registrering eller liknanden krävs. Data är från Valmyndigheten samt SwedishPolls. För att få ihop det på ett bra sätt blev det även ett öppet API som appen sen använder.

Israels förmåga att samla in, bearbeta och omsätta underrättelser i operativ effekt är känd och beryktad. Israel har i praktiken utvecklat ett operativt AI-ekosystem där flera system tillsammans fyller ungefär samma område som USAs Project Maven och Ukrainska Delta, men med en tydligare tyngdpunkt på automatiserad målgenerering och hög operativ takt.

Kortfattat: Vad gör dessa system?

• Vem (individer) - Lavender
• Vad (objekt) - The Gospel
• När (tid & plats) - Where's Daddy

Generellt arbetar AI-verktyg inom området enligt en process liknande nedan: Sensor → AI (identifiera objekt) → analys → beslut (människa) → verkan.

Israels process framstår snarare som: Sensor → AI (identifiering) → AI (generering) → AI (prioritering) → beslut → verkan

Det är tre stora skillnader:

1. Mängden måldata som ges till AI är betydligt bredare och fokus på individnivå
2. AI i hela kedjan
3. Rapportering indikerar att den mänskliga granskningen i vissa fall kan vara mycket begränsad i tid, i vissa uppgifter endast sekunder per beslut

Personlig moralisk reflektion

Vill lägga in en liten brasklapp tidigt. Hur imponerande kraftfulla systemen än är kan jag inte gå vidare utan att vara tydlig med att det hos mig triggar starka moraliska tveksamheter i Israels agerande.

Det som framträder är en modell där att döda människor i stor skala framstår som lösningen för att uppnå strategiska mål, snarare än att hitta vägar som minimerar mänskligt lidande för att nå målen. Det för onekligen tankarna till andra tillfällen i historien där denna typ av agerande har skett.

Även tolkningen av krigets lagar och speciellt proportionalitet känns inte på något sätt balanserat eller korrekt. Om fler länder kommer att tillämpa AI på samma eller mer aggressivt, finns starka själ att vara orolig.

Bakgrund

Israels modell vilar på fyra tydliga principer:

• Datadominans Massiv signalspaning, metadata och sensordata utgör grunden.
• AI i kärnan av processen AI används inte som stöd, utan som aktiv del i målgenerering.
• Industrialiserad targeting Fokus på volym och tempo, inte enbart precision.
• Modulär arkitektur Flera system som tillsammans bildar en operativ helhet.

Den första pelaren är datadominans. Israel har under lång tid byggt mycket starka förmågor inom signalspaning och datadriven underrättelsetjänst, inte minst genom Unit 8200. Detta ger tillgång till en mycket bred databas av kommunikationsmönster, metadata, telefontrafik, elektronisk kommunikation, sociala medier och andra indikatorer som kan användas för att identifiera mönster, relationer och misstänkta aktiviteter.

Den andra pelaren är underrättelseintegration. I många militära system finns en organisatorisk och teknisk tröghet mellan insamling, analys och verkan. Israels modell verkar i hög grad vara utformad för att minska denna tröghet. Målet är inte bara att förstå slagfältet, utan att snabbare än motståndaren omsätta information till handling. Här märks en tydlig skillnad mot mer traditionella militära organisationer där varje steg i processen är mer avgränsat.

Den tredje pelaren är hög operativ takt. Flera källor beskriver hur Israel under de senaste åren utvecklat förmågan att producera mål i mycket större skala än tidigare. Det centrala värdet i systemen är inte bara att hitta rätt mål, utan att göra det i större volym, snabbare och under högre tempo än vad en traditionell underrättelseprocess medger. Det innebär att systemens verkliga styrka ligger lika mycket i kapacitet och genomströmning som i ren precision.

Den fjärde pelaren är teknisk modularitet. Israel tycks inte ha valt en modell där hela denna förmåga paketeras i ett enda, tydligt system. I stället är förmågan uppbyggd av flera system som var och en har en specifik funktion. Denna modularitet ger större flexibilitet. Ett system kan arbeta med individklassificering, ett annat med objektmål, ett tredje med spårning, och ytterligare system med ledning, sensorer eller vapenkoppling. Resultatet blir ett system av system snarare än en enda stor plattform.

Israels AI-system

Sammanfattar först i en enkel tabell.

I ena änden finns system som arbetar med att identifiera individer, nätverk och misstänkta operatörer utifrån signalspaning, metadata, relationer och mönster i stora datamängder. Där är Lavender det tydligaste exemplet. Det beskrivs som ett system som hjälper till att klassificera individer och generera stora mängder personbaserad data.

I nästa led finns system som kopplar identifierade mål till en konkret tid och plats. Where's Daddy fyller denna funktion. Den funktionen är i första hand inte att avgöra vem som är mål, utan att följa ett redan identifierat mål och avgöra när personen befinner sig på en plats där personen kan slås ut.

Samtidigt finns system för målgenerering på objektsnivå. Det mest omtalade är The Gospel, eller Habsora. Det är i praktiken ett system för att generera mål på basis av stora mängder underrättelser, särskilt byggnader, infrastruktur och andra objekt. Där Lavender handlar om individer och Where's Daddy om timing, handlar Gospel om att skala upp själva produktionen av mål.

Ovanpå detta finns Israels bredare system för sensorer, signalspaning, drönare, flygvapenledning, luftförsvar, stridsledning och operativ ledning.

Lavender

Lavender är det mest omtalade systemet på individnivå. Det beskrivs som ett AI eller maskininlärningsbaserat system som används för att identifiera, klassificera och prioritera individer som misstänks ha koppling till Hamas eller Hizbollah etc. Om dessa beskrivningar stämmer i huvudsak fungerar Lavender som en algoritmisk motor för personbaserad målgenerering, där stora mängder data används för att tilldela individer en sannolikhetsbaserad status som potentiellt legitimt mål.

Lavender kärnfunktion verkar vara att göra det möjligt att på mycket kort tid gå igenom enorma datamängder och producera stora volymer av personrelaterade målunderlag.

Funktioner och logik

Det centrala med Lavender är att systemet verkar arbeta med mönster och sannolikheter snarare än säker identifiering i varje enskilt fall. Det ska, enligt rapporteringen, väga samman en rad olika indikatorer, exempelvis kommunikationsmönster, grupptillhörighet, metadata, relationer till andra misstänkta individer och andra digitala eller signalbaserade spår. På så sätt skapas en klassificering där personer får en viss sannolikhetsbedömning som sedan kan ligga till grund för vidare operativ behandling.

Det som gör systemet militärt betydelsefullt är att det verkar kunna arbeta i mycket stor skala. Där en mänsklig analyskedja skulle ta lång tid att bygga upp samma mängd personunderlag kan Lavender generera stora mängder kandidater under kort tid.

Det är också just här systemets logik skiljer sig från mer traditionell underrättelsetjänst. En traditionell process försöker ofta nå så hög grad av individuell säkerhet som möjligt innan en person klassas som legitimt mål. Ett system som Lavender verkar i stället flytta tyngdpunkten mot statistisk sannolikhet och mönsterigenkänning. Det behöver inte innebära att mänsklig kontroll försvinner, men det förändrar karaktären. Människan går från att själv bygga målet till att i högre grad granska eller godkänna ett systemgenererat förslag.

Hur det används i verkligheten

I praktiken är det just denna förmåga till massklassificering som gör Lavender så kontroversiellt och samtidigt så militärt betydelsefullt. Uppgifter från undersökande journalistik pekar på att systemet användes för att ta fram mycket stora mängder personbaserade mål i Gaza och att dessa mål i flera fall kunde gå vidare med begränsad mänsklig kontroll per individ. Om denna bild är korrekt innebär det att Lavender fungerade som en kraftmultiplikator, inte genom att förbättra precisionen i varje enskild bedömning, utan genom att kraftigt öka antalet behandlade mål. Sannolikt med lägre kvalitet i bedömning om det är ett kvalificerat mål eller ej.

Lavender verkar fungera som det första avgörande filtret i en större operativ kedja. Det identifierar vem som ska uppmärksammas. Därefter kan andra system användas för att spåra, lokalisera och välja rätt tidpunkt för verkan.

Det är avgörande att skilja mellan målidentifiering och målgenerering. Identifiering handlar om att upptäcka och klassificera objekt i data, medan målgenerering innebär att systemet själv föreslår vad som bör betraktas som ett legitimt mål. Lavender framstår som ett system som genererar mål där dessa mål är människor.

Where's Daddy

Where's Daddy är det system som i rapporteringen kopplats till spårning av redan identifierade individer. Om Lavender besvarar frågan vem som ska bekämpas, så besvarar Where's Daddy frågan när och var denna person befinner sig i ett läge där bekämpning kan ske.

Detta gör Where's Daddy till ett system för timing, lokalisering och operativ exploatering av måldata. I en modern killchain är detta avgörande. Att veta vem målet är räcker inte. För att verkan ska kunna genomföras krävs också kunskap om var målet befinner sig och när det är möjligt att slå ut målet.

Funktioner och logik

Where's Daddy verkar, enligt tillgängliga uppgifter, använda spår från telefoner, signaldata, sociala medier och andra former av positions- eller närvarodata för att följa målpersoner i realtid eller nära realtid.

Ett mål kan vara känt sedan tidigare, men om det inte går att lokalisera och tidssätta blir bekämpningen svår eller ineffektiv. Det gör att en identifierad person kan följas tills denne befinner sig på en plats där angrepp bedöms möjligt, lämpligt eller prioriterat.

Hur det används i verkligheten

Det som främst gjort Where's Daddy känt är uppgifter om att systemet använts för att identifiera när mål befunnit sig i sina hem. Om det stämmer innebär det att systemet inte bara används för klassisk militär lokalisering i fält, utan för att knyta targeting till vardagliga rörelsemönster och bostadsmiljöer. Detta är operativt effektivt eftersom det kan vara lättare att lokalisera en individ i bostaden. Samtidigt för det med sig mycket stora risker för civila skadeverkningar, eftersom hemmet sällan är en isolerad militär miljö.

The Gospel (Habsora)

The Gospel, eller Habsora, är det system som tydligast representerar Israels förmåga till storskalig målgenerering på objektsnivå. Där Lavender fokuserar på individer verkar Gospel vara inriktat på byggnader, infrastruktur, militärt materiel, uppskjutningsplatser, ledningsfunktioner och andra objekt som kan definieras som militära mål eller som påstås ha militär relevans.

Gospel är därmed i praktiken en målfabrik. Dess betydelse ligger i att öka hastigheten och volymen i målgenereringen. Detta gör systemet särskilt viktigt för att förstå hur Israel kunnat upprätthålla ett så pass högt tempo i Gaza, Iran och Libanon.

Funktioner och logik

The Gospel beskrivs som ett system som använder stora mängder underrättelser för att identifiera och prioritera mål. Det kan handla om signalspaning, historiska mönster, tidigare kända samband, geografiska indikatorer, övervakningsdata och annan information som tillsammans pekar ut byggnader, fordon eller platser.

Det centrala är att systemet inte bara visualiserar data. Det verkar producera konkreta målrekommendationer.

Hur det används i verkligheten

Flera uppgifter pekar på att systemet användes för att stödja en mycket hög målgenerering i Gaza, där antalet identifierade och angripna mål steg kraftigt jämfört med tidigare konflikter.

Israel använder inte bara AI för att förbättra precisionen i en befintlig process. De använder AI för att förändra frekvens och skala. Gospel är därför ett exempel på hur AI i militär verksamhet inte främst handlar om smartare algoritmer i abstrakt mening, utan om att göra jobbet snabbare.

Unit 8200

Unit 8200 motsvarar i grova drag signalspanings- och cyberfunktioner som återfinns hos flera andra länder, exempelvis NSA (USA), GCHQ (Storbritannien) och vårt eget FRA.

Det som särskiljer Unit 8200 är dock inte själva uppdraget, utan hur tätt den är integrerad i operativ militär verksamhet. Enheten ansvarar inte bara för insamling av signalspaning och metadata, utan fungerar också som en utvecklingsmiljö för analysmetoder, algoritmer och operativa verktyg.

Kärnbidraget är datadominans. Genom omfattande insamling av kommunikation, nätverk och digitala spår byggs en detaljerad bild av individer och relationer. Detta utgör grunden för system som Lavender, Where's Daddy och The Gospel.

Unit 8200 har pekats ut att ligga bakom (tillsammans med USA) Stuxnet som slog centrifugerna i Irans kärnanläggning i Natanz 2007-2009 (upptäcktes 2010 då Stuxnet spred ut i det publika och blev lite rörigt). De var även inblandade när personer inom Hizbollah slogs ut med sprängmedel i personsökare.

Moraliska utmaningar

Utan att överdriva är de moraliska aspekterna med Israels AI-system stora på en helt annan skala än t.ex Project Maven. Den centrala frågan är inte enbart om systemen gör rätt eller fel i enskilda fall, utan hur beslut om dödligt våld kan skalas upp när de i allt större utsträckning struktureras och accelereras av AI.

Tre centrala risker:

1. Skalning av fel AI kan multiplicera misstag i stor skala
2. Ansvarsglapp Svårt att avgöra vem som bär ansvar
3. Människan som datapunkt Individer reduceras till sannolikhetsmodeller

När AI används för att generera, identifiera, klassificera och prioritera mål uppstår inte bara frågor om teknisk träffsäkerhet, utan om ansvar, proportionalitet och mänsklig kontroll. Detta gäller särskilt när systemen arbetar med sannolikheter, stora datamängder och hög operativ takt.

Det finns även uppgifter om att befäl inom IDF sänkt kraven för målgenerering för att öka antalet mål, vilket självklart ökar risken för målbekämpning av oskyldiga. Det finns även uppgifter om att operatörer lägger så kort tid som 20s på beslut om att gödkänna ett bekämpa mål som AI har genererat.

Det finns också en djupare moralisk fråga i att människor allt mer behandlas som datapunkter i ett statistiskt system. Där en traditionell process, åtminstone i teorin, bygger på individuell analys och relativt tydligt ansvar, riskerar ett AI-drivet system att göra själva urvalet mer abstrakt och mer opersonligt. Det är inte nödvändigtvis samma sak som att människan försvinner ur loopen, men det kan innebära att människans roll förändras från moraliskt omdöme till administrativ godkännandefunktion.

Det förekommer även uppgifter att beroende på hur viktigt ett mål är så finns angivet hur många civila som anses proportionerligt att döda för just det målet. Detta blir ytterst problematiskt när Israel kontinuerligt slår ut mål i bostadsområden. TV-sändingarna vi sett ger en tydlig indikation på att acceptansen för mängden döda civila är klart oproportionlig och knappast förenligt med krigets lagar eller internationell rätt.

Det är därför Israels system är så viktiga att analysera, inte bara som militära innovationer utan som ett testfall för framtidens krigföring. De visar både den militära effektiviteten i AI-drivna system och den stora risk som uppstår när tekniken gör det lättare att skala upp våld snabbare än den mänskliga prövningen hinner med.

Slutligen vill jag lyfta problematiken att när informationsbasen inför beslut om människoliv till så stor del tas fram av AI och människans roll i vissa fall reduceras till att godkänna eller avslå ett AI-genererat beslutsunderlag så kan man fundera över den emotionella kopplingen för operatören, finns det en förståelse för att "Approve" betyder att ett eller flera människoliv avslutas, även oskyldiga som collateral damage? Jämför detta med att fysiskt vara på fältet och ha en person i siktet och avgöra om man skall trycka av eller inte. Den emotionella förståelsen är sannolikt svår att jämföra för dessa två soldater.

Slutsatser

Israel har byggt en killchain där AI driver många steg fram till beslut, vilket förenklar beslutsprocessen och möjliggör en kraftig uppskalning av antalet mål. Detta är sannolikt en modell för framtida krigföring, men också en av de mest komplexa och kontroversiella utvecklingarna inom modern militär verksamhet.

Styrkor:

• tempo
• skala
• integration

Det tyder på att Israel har en mycket hög kapacitet att generera mål, när andra länders system främst fokuserar på att identifiera dem. Just detta möjliggör det tempo och den skala som också driver de moraliska utmaningarna.

Källor

För den som vill läsa vidare följer här ett urval av centrala källor. Beakta dock att det finns ytterst lite information som är bekräftad, mycket är baserat på undersökande journalistik.

Israeliska AI-system och targeting

• The Gospel: how Israel uses AI to select bombing targets in Gaza (The Guardian)
• Lavender: The AI machine directing Israel’s bombing campaign in Gaza (+972 Magazine)
• Israeli Military’s Use of Digital Tools in Gaza
• The machine did it coldly: Israel used AI to identify 37,000 Hamas targets (The Guardian)
• Why human agency is still central to Israel’s AI-powered targeting system in Gaza (+972 Magazine)
• ‘A mass assassination factory’: Inside Israel’s calculated bombing campaign in Gaza (+972 Magazine)

Unit 8200

• What is Israel’s secretive cyber warfare unit 8200? (Reuters)
• Hezbollah pager attack puts spotlight on Israel’s cyber warfare Unit 8200 (Reuters)
• Unit 8200 and Stuxnet: A cyber weapon that changed warfare (Columbia SIPA, K1 Project)
• The Stuxnet worm (Britannica)

Fördjupning om etik och tillämpning

• Israeli army uses AI to identify tens of thousands of targets in Gaza (Le Monde)
• IDF colonel discusses “data science magic powder” for locating terrorists (The Guardian)

Källa: US Energy Information Administration

Det är dock viktigt att påpeka att allt anrikat uran till USAs kärnvapenarsenal anrikas i USA och det finns redundans mm.

Däremot har de inte eget uran för att säkerställa driften av sina kärnkraftverk mm. Anrikade uranet till dessa kommer från Europa och Ryssland. I Europa är det främst bolagen Urenco och Orano.

Urenco är ett konsortium bestående av företag från Tyskland (bl.a. E.ON), Nederländerna och Storbritannien.

Oreno är ett franskt statligt bolag (tidigare Areva)

Sverige då?

Fram till ca 2022 levererades ca 20% av vårt anrikade uran också från Ryssland (Rosatom/Tenex) genom ett avtal med Vattenfall. Detta stoppades både av sanktioner och policy. Vad jag hittar är det idag 100% EU-leverantörer. Urenco, konglomerat av bolag från Tyskland (bl.a. E.ON), Storbritannien och Nederländerna och Orano, ett statligt franskt bolag. Själva uranet kommer från Australien och Kanada.

Idag identifieras och bekämpas runt 2000 mål per dag i Delta. 150.000 drönar-uppdrag har rapporterats i Deltas nya Mission Control modul. Delta har idag ca 200.000 användare. Soldater på fältet, drönaroperatörer, analytiker, staber och chefer använder Delta.

Delta anses ha bekämpat ryskt materiel till ett värde av $15B (enligt Ukraina).

Det gör i praktiken Delta till det närmaste man kommer ett operativsystem för ett pågående krig.

Vad gör Delta

Delta används för att skapa och upprätthålla en gemensam lägesbild samt för att leda operationer. Till skillnad från mer specialiserade system som Project Maven, som fokuserar på en del av kedjan, binder Delta samman hela flödet. Systemet tar emot data från många olika källor, strukturerar informationen och gör den direkt användbar för beslut och genomförande.

Det som särskiljer Delta är att samma system används både nära frontlinjen och i högre staber. Det innebär att lägesbild, planering och genomförande sker i ett sammanhängande flöde istället för i separata system.

Ukraina beskriver ofta Delta som ett system för "situational awareness", men i praktiken hanterar det stora delar av hela killchain-flödet och är i många fall direkt kopplat till verkan.

Delta är integrerat med både Ukrainas egna system och med partners.

Är Delta AI

Delta är inte ett AI-system. Det är ett operativt system där AI används som stöd i specifika delar av arbetsflödet.

AI används främst för två saker: att identifiera objekt i bilder och video från drönare och sensorer, samt att stötta sammanställning av rapporter från slagfältet.

Jämfört med system som Project Maven är AI-komponenten mindre central. Maven är fokuserat på målidentifiering som kärnfunktion, medan Delta använder AI som ett verktyg i ett bredare operativt system.

Beslut fattas av människor i systemet.

Bakgrund

Historiskt började Delta 2016 i volontärmiljön kring NGOn Aerorozvidka, alltså långt innan fullskaliga invasionen 2022. Det startade som ett relativt enkelt digitalt kartverktyg för att förbättra lägesuppfattningen i Donbas. Det viktiga här är utvecklingsmodellen: bottom-up, krigsdriven, snabb iteration, inte ett långsamt toppstyrt flerårsprogram. Just den delen lyfts ofta fram som en av huvudförklaringarna till att Ukraina kunnat bygga ett praktiskt fungerande system så snabbt.

Fram till 2023 drevs Delta helt frivilligt och utanför den ukrainska militären, men 2023 togs systemet över av Ukrainska staten.

Källor i Delta

Krig idag är lika mycket ett informationskrig som ett fysiskt krig. En av Deltas styrkor är att systemet samlar många olika typer av datakällor i ett gemensamt flöde.

Det som gör Delta modernt är inte en enskild datakälla, utan hur dessa kombineras och görs operativt användbara i samma system.

Det är troligtvis den mest unika delen av Delta, många olika typer av datakällor och givetvis hur de sen integreras i ett enhetligt arbetsflöde. Typen av data-flöden och hur de integreras för att Delta framstår väldigt modernt och tar in alla ytor i den miljö vi verkar i idag.

• Underrättelser från partners och egna
• Medborgarrapporter (viktigt)
• Spaningsrapporter och sensordata från taktisk utrustning
• Sigint och elektronisk data från fienden
• OSINT
• Akustiska system som identifierar ljudkällor
• Radar, IR och optiska kameror och sensorer
• Bilder och video från alla typer av drönare och satelliter

Moduler

Idag består Delta av 7 moduler. Det kommer troligt att förändras över tid då Delta är byggt för att kunna plugga-in nya moduler enkelt. Det är en plug-n-play plattform därav liknelsen med att det är ett operativsystem för hela planering, analys, genomförande och rapportering av hela Ukrainas försvarsmakt.

Delta Monitor

Monitor är själva kärnan. Detta är kartan dvs det var den första tillämpning. Det är Monitor som visar slagfältet på en karta. Datan matas in från många källor men primärt från militär personal på olika sätt och det läggs till ca 600.000 objekt per månad. Ett objekt kan vara en stridsvagn, drönare, trupp, skyddsvärn etc. Varje objekt är taggat med massvis med information.

Mission Control

Här planeras och rapporteras alla uppdrag. Det skapades för att hålla ordning på alla drönar-uppdrag. Två saker är unika med kivet i Ukraina, dels att det är ett skyttegravskrig, men i detta kontext är drönarna det som är nytt och den enorma mängd drönare som flyger. Mission Control skapades för att hålla koll på detta. Det är här drönaroperatörer planerar och rapporterar sina operationer.

Det har precis släppts en ny version där rapporteringen av genomförda uppdrag i stort är helt automatiserad med hjälp av AI. Det sparar ca 1h per uppdrag i tid för varje operatör = enorm effektivisering med tanke på att det under mars genomfördes 200.000 uppdrag i Mission Control.

UA Drone ID

Denna modul har ett fokus, identifiera om en drönare är fiende eller egen. Modulen stöttar i att undvika friendly fire samt att effektivisera hur egna drönare verkar mot fienden.

Delta Tube

Antalet kroppskameror på soldater, videokameror på fordon och drönare / UAVs mm har ökat explosivt på slagfältet, vilket kan ses på sociala medier och på nyheterna. Delta Tube suger helt enkelt upp alla dessa filmer och analyserar dem. Både egna såväl "interna icke publika" och publika kameror. Även fiendens filmer som läggs ut på Telegram eller andra kanaler sugs upp och analyseras. Mycket viktigt information kan fås ut vad avser underrättelser och vad som händer på slagfältet.

Vezha

Analys av realtidsvideo. Identifiering och analys av vad drönare ser i realtid. Skillnaden mot Delta Tube är att Delta Tube inte är realtid samt hanterar (generaliserat) mer publika filmer dvs inte video från avancerade övervakningsdrönare. Vezha identifierar ca 4000 objekt varje dag.

Vezha är även integrerad i Mission Control för att underlätta planering och rapportering.

En av de nyare modulerna som integrerades så sent som 2024. Vezha är utvecklad av de egna förbanden, specifikt 411th Separate Battalion of the Territorial Defense Forces, men har nu blivit försvarsgemensam.

Avengers

Den del som kan liknas med Project Maven. AI modeller för bildigenkänning (computer vision) och målidentifiering. Modellerna är tränade specifikt på Ukrainsk terräng och modellerna är bra på att identifiera maskerade objekt som artilleri och stridsfordon mm.

Messaging Service

Krypterad kommunikation inom Delta plattformen.

Övrigt

Det är en AI-driven analys plattform på gång samt att det finns en modul för säker distribution av Delta på alla typer av mobila enheter.

Ovan info om moduler är till stor del (inte allt) från modul-sammanfattningen i denna artikel.

Delta API

Genom Brave1-plattformen finns delar av data från Delta tillgängligt för utvalda partners. Det handlar främst om data från slagfältet som används för analys och träning av system. Det är inte ett öppet API, utan kontrollerad tillgång till specifika datamängder.

Öppen arkitektur och molnet

Delta är byggt på en öppen arkitektur och baserar sig inte på en stor huvudleverantör som sen alla andra skall integrera med, utan öppenheten är en del av kärnan. Det är ingen black-box och dessutom driftas Delta i molnet utanför Ukraina. Detta då Ryssland varit aggressiva i att slå mot Ukrainas infrastruktur och Ukraina vill säkerställa att Delta alltid är säkert. Baksidan är att systemet är beroende av internet. Det har lösts till stor del med backup från Starlink.

Kommer mer

Desto mer jag analyserar dessa plattformar desto mer information hittar jag. Det började med att jag tittade på varför Palantir är kontroversiellt och vad Palantir är och inte är, vilket ledde vidare till en djupanalys av Project Maven. I den analysen hittade jag en hel del om Delta jag inte sett tidigare och började skriva på denna post. Nu när jag skrivit om Delta har jag hittat nya plattformar jag vill titta närmare på. Har även skrivit om Israels militära AI-system Lavender, Who's Daddy och The Gospel.

Innovationen inom defence-tech går just nu på högvarv.

Maven används för att analysera satellit- och drönarbilder samt sensordata för att identifiera militära mål i realtid. Systemet har utvecklats sedan 2011 och är idag i operativ användning inom hela den amerikanska militären.

Bakom Maven finns några av världens mest inflytelserika teknikbolag, däribland Microsoft, Amazon / AWS, Palantir och Google. Samtidigt väcker systemet frågor om etik, ansvar och hur AI förändrar modern krigföring.

Vad är Project Maven

Maven förenklar och snabbar upp beslutsförfarandet vid analys och val av militära mål inom den amerikanska militären.

Maven är AI targeting, ett ATR-system (Automatic Target Recognition)

Leverantörer till Maven

Lägger in denna tidigt eftersom det cirkulerar så mycket rykten om vilka leverantörerna är till Maven. De viktigaste leverantörerna till Maven är de som levererar data och algoritmer. Data är i stort enbart intern data från satelliter och drönare. På senare år har sensordata och taktisk utrustning blivit mer och mer viktigt och då har leverantörer som Oculus-grundaren Palmer Luckeys Anduril m.fl blivit viktiga. Algoritmerna levereras av interna och externa leverantörer. Maven äger algoritmerna, inte leverantörerna. Inledningsvis var Google den största leverantören av algoritmer, med stöd av Clarifai och Xnor. Palantir fanns med, men mer som gränssnitt på den tiden och även i liten skala vad avser kontrakt, men har alltid varit en väldigt integrerad del i projektet. När Google efter internt uppror lämnade 2018 tog Microsoft över som den stora leverantören och även AWS, så är det även idag. Google har på senare år återvänt, med ny policy (som inte har några som helst problem med att jobba med militära projekt) och nya uppdrag.

Palantir är numera den centrala leverantören och idag är kontraktet på över $1.3B över 5år (nyligen utökats från $480M). Jag har tidigare skrivit en genomgång av varför Palantir ofta anses kontroversiellt samt en faktapost om vad Palantir är och inte är.

Det är Microsoft, AWS och Clarifai som i grunden levererar det mest betydelsefulla i Maven dvs algoritmerna. Det är också detta som utgör grunden för det som i Maven är “AI” och det som kallas algorithmic warfare. Även om Palantir touchar området är de inte i närheten av till exempel Microsoft.

Som nämns senare i posten är data-labelling viktigt och Enabled Intelligence fick precis ett uppdrag från Maven inom området på $708MUSD.

Sammanfattning leverantörer

Vad gör de olika leverantörerna? Nedan är en förenklad lager-beskrivning av vem som gör vad.

1. Palantir sköter det operativa beslutslagret. Integration, ontologi och workflow.
2. Enabled Intelligence sköter data-labelling
3. Microsoft / AWS m.fl sköter compute, storage och AI-infrastruktur.
4. Anduril m.fl sköter sensor och annan realtidsinformation från autonoma drönare / fordon och taktisk utrustning.

Palantir

Levererar det operativa lagret dvs integration, ontologi, beslutsmotor och workflow. De levererar inte data och inte algoritmer. Värde: $1.3B över 5år.

Microsoft / AWS

Levererar via JWCC. Det hette tidigare JEDI (liknande, inte samma) och det var det avtal Google hoppade av. Google är dock med igen och en part i JWCC. JWCC kontraktet är en jaktlicens på $9B för Microsoft, AWS, Google och Oracle. Microsoft och AWS är de stora inom Maven. JWCC gäller Compute, Lagring, Algoritmer, AI-infrastruktur

Enabled Intelligence

Data-labelling och träning av algoritmer.

Anduril

Stort fokus på sensorer och taktisk utrustning. De feedar idag in realtids data från bl.a. sensorer. Detta genom integration mellan Lattice och Maven. De levererar inte direkt till Maven utan genom sitt större kontrakt med armén om $20B över 10år. Anduril leverarer Lattice plattform, sensorer och autonoma system.

För den intresserade är Joe Rogan avsnittet med Palmer Luckey intressant. Han berättar mycket öppet om olika DoD projekt, konkurrensen med Microsoft på flera områden samt visar upp en del av den taktiska utrustning de har och hur sensorerna fungerar.

Övriga

Det finns massvis med leverantörer till Maven inom alla områden och Maven har aktivt valt att inte förlita sig på en leverantör inom ett område utan har flertalet leverantörer på alla områden. Listar några leverantörer nedan:

• Clarifai - algoritm
• Maxar - satellitdata (bilder) + algoritm
• Xnor - algoritm (se mer nedan om Apple)
• Saab - algoritm (inte betydande men lägger med dem då de är svenska)
• Scale.ai - data-labelling
• L3Harris - sensordata
• Booz Allen - integratör
• ECS - integratör
• Popily - social media (då Popily, sen Yonder, nu Primer)

Anthropic och OpenAI då?

LLMer är idag inte centrala på något vis. Det förekommer många artiklar och annat som nämner Anthropic som viktig och betydande i Maven, det finns inga belägg för det. Däremot har Anthropic ett samarbetade med Palantir och finns i Palantirs produkt AIP.

Apple?

Apple har aktivt sagt nej till alla inbjudningar. De håller på sin etik att inte bidra till militära projekt. En av de tidiga och stora leverantörerna av algoritmer till Maven var Xnor, när Xnor köptes upp av Apple för 2 miljarder, så avslutades direkt kontraktet med DoD och Maven.

Vad är historien bakom dagens Maven?

2011 startade Drew Cukor, en underrättelseofficer inom Marinkåren, ett projekt för att få bättre koll på all information, primärt satellitbilder och senare drönarbilder. Redan samma år testades projektet skarpt i Afghanistan (Helmand-provinsen), genom att Cukor själv flög in systemet.

Andra saker som behövde lösas var säkerhet för informationen dvs hur projektet kopplas in på det säkra militärnätet och det tog tid. Projektet löste det genom att inte säkerhetsklassa systemet (som tar tid, vilket Cukor inte kunde acceptera) och sätta det innan det säkra nätet. Detta var genomförbart, då informationen in inte var av samma säkerhetsklass. Detta var såklart bara temporärt. Det skall nog tilläggas att Cukor är känd för att få saker att hända och inte alltid följa den tänkta processen, allt för att hålla fart och nå resultat.

2017 blev projektet formaliserat genom en snabbt godkänt memo för att skapa Algorithmic Warfare Cross Functional Team, det är detta som sedan blev Project Maven och som idag heter Maven Smart System (MSS). Fram till 2021 var Cukor den som i praktiken styrde och drev Maven, även om han inte alltid var formellt högst ansvarig. Det är dock helt klart att utan Cukor, inget Maven.

Maven har använts eller bidragit i operationer som Operation Kayla Mueller (Abu Bakar al-Baghdadi), Ukraina, 12-dagarskriget (Iran 2025), Absolute Resolve (Maduro), Epic Fury (Iran 2026). Utöver detta har Taiwan varit en av de platser som Maven har scenario-tränats mest för.

Algoritmer och data

Det som idag kallas AI och AI warfare eller andra moderna termer heter fortfarande inom Maven algorithmic warfare. När Maven startade handlade det om två saker.

1. Utveckla så bra computer vision algoritmer det bara går
2. Samla så mycket bild och video data det bara går

Cukor fokuserade redan från starten 2011 på att:

1. Knyta de absolut bästa utvecklarna av algoritmer som finns. Det blev först Google, sen blev det Microsoft och AWS med hjälp av Clarifai och Xnor.
2. Data data och mer data, överallt och alltid. Han fick access till all möjlig data som laddades ner på bl.a. portable AWS-moln (det som idag kallas Snowballs) eller på annat sätt.

Inledningsvis fick Google uppdraget att skapa algoritmerna. Algoritmerna utvecklades av Google, men ägdes av Maven. Google hade på den tiden en filosofi som inte rimmade med Maven. Det ledde till det numera kända upproret 2018 som fick Google att inte förnya uppdraget ... men de skulle komma tillbaka och har nu helt ändrat sin inställning och t.o.m aktivt säljer på försvarsindustrin. Sundar Pichai har personligen varit inblandad i Maven.

Efter att Google lämnade kom Microsoft galopperande och sopade ihop smulorna efter Google. Microsoft är länge den absolut största leverantören av algoritmer till Maven. Troligt den största leverantören över tid (egen uppfattning, har inga siffror som stödjer det) på algoritm-sidan är Microsoft. När AWS kom in bidrog de med nytänkande. När de övriga leverantörerna visade upp 5 modeller för bildigenkänning, visade AWS upp 60. De hade identifierat att generella modeller är för breda. Det som är en bil i öknen är inte samma som en bil i Manilla (riktiga exempel). Både miljö och vilken typ av bilar som används påverkar.

Microsoft vann även ett av de mer tidsnära större algoritm-uppdragen för Maven, då de vann uppdraget at ta fram algoritmer för havet dvs att identifiera fartyg mm.

Övriga betydande leverantörer var / är Clarifai som var väldigt tidiga in och fångades upp av Maven när “företaget” bara var en person, Matthew Zeiler. Deras computer vision modeller var helt galet bra och har haft en prominent ställning inom just computer vision.

Skit in skit ut - data kvalitet spelar roll

Det största problemet fram till nyligen var data-labelling dvs att träna modellerna och för att göra detta behövde medarbetare sitta och tagga upp alla bilder från satelliter och drönare. Det fungerade när det skedde i liten skala, men när det skulle skala upp blev kvaliteten på data-label medarbetarna lägre och det blev dålig uppmärkning av bilder dvs skit in skit ut. Detta gjorde att Maven hade stora problem att få förtroende hos förbanden ute i verkligheten.

Scale.ai kom in i bilden tidigt och bidrog på många sätt till att underlätta detta arbete. De hade mer eller mindre monopol på området tills 2025. Scale.ai hade såld 49% till Meta och Maven skulle upphandla tjänsten igen. Scale.ai förlorade och uppdraget gick till Enabled Intelligence.

Desto mer projektet växte desto högre krav på struktur och ordning behövdes. Detta främst på att sortera all data från alla olika källor så att en bil är en bil oavsett vem som skickar data. Det är här Palantirs plattform och ontologi kommer in. Det är Palantirs ontologi som håller ihop helheten och även det som mest troligt har lett till att Palantir blivit huvudleverantör (förutom djupa relationer och kunskap).

Olika algoritmer beskriver samma objekt på olika sätt. En modell kan säga “white pickup”, en annan “Toyota Hilux”. Palantirs ontologi översätter detta till en gemensam representation där systemet förstår att det handlar om samma objekt, över tid, och kan koppla det till rätt plats, personer och händelser. Det gör att ett fordon som identifieras av en drönare vid ett tillfälle kan kopplas till observationer från andra sensorer vid senare tidpunkter, även om beskrivningen skiljer sig.

Agilt, snabbt och startup-mentalitet

Detta är en av de saker som gör Maven unikt i den militära världen, snabbheten. På det sätt Maven kommit till är helt unikt. Det testades skarpt innan massvis med interna tester. Det kraschade och fungerade inte, men det gav insikter som snabbt kunde åtgärdas och garanterat bidragit till vad det är idag. Inställningen från främst Cukor men även Palantir är nog nyckeln till detta.

Drew Cukor

Det utåt kanske mest kända namnet som ledare för Project Maven är Generalen Jack Shanahan. Det är inte helt fel, han var chef under en kort, men viktig, tid. Han hade flest stjärnor på axlarna, men den person som startade allt och den som drev Maven tills han lämnade 2021 var Drew Cukor.

Dessa två var ett ytterst välfungerande team. Dessvärre slutade det i att vänskapen fick sig en törn då Shanahan blev chef för ett nytt initiativ inom DoD, JAIC (Joint Artificial Intelligence Center), som var tänkt att vara övergripande inom algorithmic warfare. Tanken var att Maven senare skulle ingå i JAIC. Det gick inte Cukor med på, så då blev det inte så. Då ville JAIC få tillgång till Mavens data, det fick Cukor inte heller med på och då skar det sig mellan dem. Skall väl tilläggas att den som var ansvarig för data inom DoD var Cukors “stridsparskamrat” från Irak / Afghanistan, så Cukor hade nog lite bias flyt också. Mavens data är troligt en av de mest känsliga inom hela DoD och Cukor ville inte att denna data skulle lämna Maven. Cukor stod på sig och hävdade nationell säkerhet och att säkerheten inte gick att säkerställa om den lämnade Maven.

När Cukor lämnade militären blev han Jamie Dimons (CEO JPMorgan) AI-protegé. Numera är han på TWG och driver AI på stor skala bl.a finns partnerskap med (surprise) Palantir, men även XAI och utländska SWFs som Mubadala.

Cukors inställning till AI är att det är inte tekniken som är farlig, det är dålig policy / dålig styrning som är det stora hotet.

Cukor gick från att vara underrättelseofficer inom Marinkåren till att ansvara för det troligt viktigaste projektet i modern tid inom den amerikanska militären. Idag tar Cukor det lite lugnare. Läser och surfar varje helg. Huset vid stranden har fortfarande idag en Marinkårsflagga vajandes.

Tidslinje

2011 - Cukor fick finansiella medel att starta det som senare skulle bli Maven.

2017 - Algorithmic Warfare Cross Functional Team startade med Generalen Jack Shanahan som chef och Cukor som den som gjorde jobbet.

2018 - Google drar sig ur p.g.a intern kritik. Microsoft (mest) och AWS samt Clarifai tar över. JAIC startas som övergripande DoD enhet för AI innovation, Generalen Jack Shanahan blir chef för JAIC.

2019 - Tokfokus på algoritmer och data.

2020 - Här börjar systemet bli en del av killchain dvs del av beslutsprocessen för att slå ut mål. Algoritmerna börjar nu med kvalitet kunna identifiera mål (ej besluta om mål). Nu börjar även Maven integreras med sensorsystem och taktisk utrustning.

2021 - Drew Cukor lämnar och går till JPMorgan.

2022 - Project Maven blir Maven Smart System och flyttas runt en del och hamnar till slut till stor del hos NGA.

2022 - Maven stöttar Ukraina.

2026 - Alla delar av USA krigsmakt använder idag Maven.

Maven idag

Idag heter det Maven Smart System och ligger under National Geospatial Intelligence Agency (NGA) och en liten del hamnade till slut hos CDAO dvs det som var JAIC. Shanahan fick till slut delvis sin vilja igenom även om han själv redan gått i pension. NGA är troligt en rättvisande hemmaplats. Det är fortfarande underrättelser, kartor, bilder och analys av dessa som är nyckeln. NGA är en hemlig enhet som bl.a. var de som tog fram alla kartor mm så att Seal Team 6 kunde bygga en modell av Usama bin Ladens hus innan Operation Neptune Spear som dödade Usama bin Laden.

Då Maven idag är så prominent så är det lite catfight över ansvar. Vad som händer under 2026 är oklart. Idag ligger ca 80% av data hos NGA. Det är allt relaterat till imaging och kartor dvs den stora delen. De 20% som är hos CDAO är data relaterat till sensor och taktisk utrustning. Detta samtidigt som det övergripande AI ansvaret ligger hos CDAO. Varför tar jag upp det igen, jo för den video som cirkulerat väldigt brett sista tiden är en presentation från Palantirs konferens AIPCON och hålls av chefen för CDAO. CDAO har en kul URL: https://www.ai.mil.

Lägger in videon med talet för det är en del fakta som sägs där som reder ut det många missuppfattat. Cameron Stanley, Chief Digital and Artificial Intelligence Officer of the Department of War, säger bl.a.

“We built the best computer vision models possible. They were built on our data, deployed on our systems.”

Det blir dock rörigt när Palantir numera har en produkt som heter just "Palantir Maven Smart System". Detta är en produktifiering av beslutslagret, det är inte hela Project Maven, men namnet är klart förvirrande. Därav att en kortare klippt version av nedan video skapat mycket uppmärksamhet. Den inleds med meningen "Detta är Palantirs Maven Smart System", har man inte hela kontext så är det lätt att tro att Maven = Palantir, vilket inte är korrekt. Nedan är hela oklippa versionen.

Maven utanför USA?

Nato

Nato beslutade i april 2025 att införa Maven och testkördes inledningsvis på AWS region Stockholm. Här kommer dock tiidigare nämnd namnförvirring in i bilden igen. I NATOs release står “Palantirs Maven Smart System” det avser integration, workflow, ontologi och inte data och algoritmer. Detta framgår även i Palantirs release där det framgår att europeiska algoritmer används.. Algoritmerna kommer från Tysklands Quantum Systems, Frankrikes Safran.ai och UKs Hadean. Det finns även uppgifter att NATO Maven inte körs alls i molnet utan endast on-prem (har dock ingen officiell källa på det).

UK

Även om det inte är formellt bekräftat tyder mycket på att UK håller på att införa Maven Smart System. Om det är USAs Maven eller Palantirs Maven Smart System är inte heller klart. Även hur det ser ut med algoritmer och moln är oklart. Det som är officiellt är att UK har ingått ett avtal med Palantir värt £1.5B över 5år där £750m ser ut att vara öronmärkt till försvaret.

Ukraina

Ukraina har inte själva Maven, men de har stöttats extensivt av USA med Maven kapacitet. Detta har gjorts främst av 18th Airborne från Wiesbaden i Tyskland.

Som beskrivits tidigare i posten är data-labelling en utmaning och inledningsvis var det enorma problem i Ukraina. Algoritmerna klarade inte av Ukrainsk terräng (de flesta algoritmer var bäst på Mellanöstern). Maven gick från en träffsäkerhet på identifiering på 80% till 30%. Det tog dock endast två veckor sen hade Microsoft, AWS och Maxar uppdaterat algoritmerna.

Maven var även supersegt. AWS fick rycka ut för att uppdatera. Massa data och paket förlorades då info skickades fram och tillbaka över Atlanten. AWS Snowballs och Starlink var viktiga för att lösa problemet.

I slutänden användes en blandning av Maven och Ukrainas eget Delta system. Delta blev med tiden bättre och bättre och behovet från Maven minskade.

Palantir bidrog på egen hand med tjänster. Palantir stöttar publikt Ukraina.

Scarlet Dragon

En viktig komponent i historien om Maven är tidigare nämnda 18th Airbourne. Scarlet Dragon är en övning som sker vart tredje år och som anordnas just av 18th Airborne. Nu till det som sticker ut. Det är en AI warfare övning. Det är här alla prylar med AI testas i en riktig miljö. Maven har givetvis varit en konstant deltagare.

Det var även 18th Airborne som skötte stödet till Ukraina. De gjorde det från Wiesbaden i Tyskland.

Moral och etik

Här kommer en del personliga tankar och således inte lika fakta baserat som allt ovan i posten. Personligen har jag svårt för “the scale” och snabbheten som Maven skapar. Det som oroar är om det finns utrymme för tillräcklig eftertänksamhet när allt är “en knapptryckning bort”. Knapptryckning = döda människor. Upplever att det uppkommer en risk för brutalare insatser än nödvändigt. Tiden för beslut blir så ofantligt kort och sker så ofta att kontakten mellan knapp och människoliv försvinner.

Här kan det senaste Iran-kriget (2026) vara ett exempel. Maven möjliggjorde att USA kunde identifiera enorma mängder mål redan första dagarna. Uppgifter som cirkulerar är 1000 mål första dygnet och 5000-6000 första två veckorna, detta har aldrig varit möjligt tidigare. Det kan vara bra i vissa lägen, men sämre i andra. Ta till exempel attacken mot flickskolan i Minab i Iran 2026, där 175 personer dog, varav 100 skolflickor. Jag vet inte om Maven var inblandat där, men som tankeexempel visar det hur brutal skalan kan bli när beslutstempot drivs upp. Korrelerar mängden bekämpade mål med resultatet? Hade resutlat kunnat uppnås med mindre bekämpade mår? Frågorna är många och mer förstörele och död är inte alltid samma sak som snabbare och bättre resutlat.

System som Maven kan även minska barriären för att starta krig, allt finns på skärmen, bara trycka på knappen så är det igång. Det blir för enkelt och dessutom svårare att reflektera över den mänskliga aspekten av krig.

Är Maven ett vapensystem?

Detta diskuteras inom den amerikanska militären, men de flesta verkar idag vara överens om att det är ett vapensystem. Bara för att Maven inte avfyrar själva vapnet betyder det inte att Maven inte är anledningen till att så sker. Maven sköter precis allt som sker innan dvs fram till att informationen skickas till systemen som hanterar själva avfyrandet. Maven är idag integrerat i flera avfyrningssystem inom alla försvarsgrenar (BAS-T et al).

Är det bra att andra länder använder Maven

Här blir det riktigt snårigt. Maven är ett amerikanskt system och själva motorn som får Maven att snurra är Palantir. Utan att sväva ut för långt här så ser jag personligen stora utmaningar med detta och att Nato, UK eller andra länder med svenska relationer eller för den delen Sverige själva skulle använda just Maven eller ens Palantir. Under denna rubrik syftar jag enbart på det moraliska och etiska och här har Palantir varit tydliga.

Nedan film från Palantirs senaste konferens beskriver väldigt tydligt vart Palantir står dvs kommer ett land, organisation eller liknande på kant med t.ex USA, så är lojaliteten från Palantir kristallklar.

Kommer ett företag som Palantir följa ingångna avtal när lojaliteten är så tydlig. Vad händer när det blir tveksamheter i relationerna med USA och / eller Palantir. De flesta företag sätter kunderna först, men Palantir sätter USA först, vital skillnad och bör beaktas.

Avseende just Palantir så finns en punkt många missförstår. Många är arga för att Palantir stöttar Israel, fokuserar på USA etc. Vi kanske tycker det är kontroversiellt, men i grunden för ett amerikanskt företag i denna industri är det nog mer normen än något annat. Tror vi kan applicera samma tankebana på t.ex svenska Saab. Det som skiljer Palantir från övriga är att dom är tydliga. Även om man inte delar deras syn, så är tydligheten något positivt. Tycker den tydligheten är uppfriskande. Ovan film är ett väldigt tydligt exempel.

Israel

När jag grävde i Maven så kom självklart Israel upp kontinuerligt i det jag hittade. Deras Lavender och Project Nimbus är på många sätt likt Maven och JWCC, men finns några tydliga skillnader, dels i teknik, men framförallt i policy. Post på detta kommer troligt snart, denna post är alldeles för lång redan.

UPDATE: Här finns en djupare analys av hur Israel militära AI-systemen Lavender, Who's Daddy och The Gospel.

Källor

Har försökt att ange källor / länkar på de flesta ställen jag kunnat. Många de lite mer granulära detaljerna kommer till stor del från den eminenta boken “Project Maven - A marine Colonel, his team, and the dawn of AI warfare” av Katrina Manson (journalist på bl.a. Financial Times och Bloomberg). Det är en ytterst faktagrundad bok med i stort uteslutande förstahandsuppgifter från intervjuer med alla inblandade bl.a. Drew Cukor. Boken finns där böcker finns (storytel, amazon).

Vad är Palantir?

Enklast kan Palantir beskrivas genom följande värdekedja:

Integrationsmotor + ontologi + analyslager + processmotor / workflow

Lite utvecklat:

• Integrerar data från olika datakällor (mer om vad dessa är i kommande poster som tar upp olika kundprojekt och därmed även datakällor)
• Ontologi som gör att systemet förstår “verkligheten” dvs relationer, händelser och objekt. Detta är en av de största skillnaderna mot produkter som Databricks, Splunk och Snowflake
• Analyserar integrerad data genom AI, främst ML/deep learning men även LLM i vissa delar av produkten (AIP) och hos vissa kunder (inte alla). En tung LLM-leverantör är Anthropic
• Process- och workflowmotor med arbetsflöden och gränssnitt för användare att analysera och ta beslut. Tillsammans med ontologin är detta det som gör Palantir unikt

Vad Palantir inte är

• Palantir är ingen datakälla. Det är kunddata eller partnerdata som integreras i plattformen
• Palantir är inte i sig en övervakningsplattform
• Palantir är inte ett AI som fattar egna beslut. Beslut fattas av människor

Varför blir det kontroversiellt?

Kontroversen handlar i praktiken inte om tekniken i sig, utan om hur den används hos kunderna.

Palantirs ontologi, analyslager och workflow är utvecklade för att fungera i miljöer med stora mängder komplex och ofta känslig data, till exempel myndigheter, försvarsmakter och underrättelseorganisationer. När dessa organisationer integrerar sina datakällor i plattformen uppstår frågor kring övervakning och integritet.

Detta är tydligt i exempelvis projekt kopplade till DHS och ICE.

Det viktiga att förstå är att Palantir är ett verktyg. Det är kunderna som väljer vilken data som integreras och hur den används.

Palantir kan hos en kund bli en övervakningsplattform, men Palantir är inte i sig en övervakningsplattform. Det är en central och ofta missförstådd skillnad.

Implementation och suveränitet

Palantir kan implementeras som SaaS, hybrid, on-prem eller air-gapped, beroende på kundens krav. Detta är en viktig faktor i diskussioner om datasuveränitet och kontroll.

Vidare läsning

Har tidigare skrivit om en del andra delar som gör Palantir kontroversiellt. Vill du förstå hur denna typ av system används i praktiken och specifikt inom militären, läs gärna min detaljerade genomgång av Project Maven, där Palantir är operativt beslutslager och ontologi.

Testa gärna appen och återkoppla med vad du tycker. Jag har själv kört den i snart 5år och nu är all data importerad i nya Mood.

Jag har redan använt Mood i nästan 1300 dagar

21 Augusti 2021 gjorde jag min första Mood. Det har blivit min dagbok och har gjort Mood-noteringar 76% av alla dagar sen dess. Den har faktiskt hjälpt mig en hel del för att reflektera över hur jag egentligen mår. Ibland tror man att man mår sämre än man gör (ibland tvärtom också) och det kommer fram i Mood. Så konverterade webb-Mood till iOS-Mood. Har haft den som en PWA som betett sig som en native app, men i grunden en webbsida med både backend och databas. Nu är Mood en native iOS app utan backend och utan databas. Det gamla är helt nedstängt och jag kör nu endast via denna iOS app.

Man kan bara göra ett Mood per dag och kravet är just ett Mood dvs klicka på en ikon med dagens humör. Sen kan man lägga till bild, vilket har gjort att det blivit lite av ett privat instagram för mig, då jag bara kan göra en post per dag och ingen annan ser bilden, så ger det en ärlig bild av dagen. Värdefullt på nått vis! Man kan även lägga till en notering, plats, sömn / träning (Apple Health) samt väder.

Efter midnatt låses posten och den går inte att ändra eller uppdatera. Kommer du på att du missade dagens post så har man till kl 10.00 nästa dag på sig.

Man kan se sina mood på en karta, i ett fotoalbum eller i en kalender. Sen finns en hel analys sida, där man kan se hur ens mood utvecklar sig över tid. Saker som att du är gladare när du tränar eller sover bra etc.

Mood är helt utan backend och utan central databas

Precis som med DogTrack K9 så finns inget backend och ingen central databas, allt lagras i appen. Apple har verifierat att ingen data delas med utvecklare. Vill man ha backup så finns export (JSON + fotomapp) eller iCloud (frivilligt) till ditt privata iCloud, datan är krypterad. Precis som med DogTrack K9 så rekommenderar jag att slå på ADS i iCloud settings för tillräcklig säkerhet. Det innebär att du sitter på krypteringsnyckeln och inte Apple, vilket gör att även om amerikansk lag kräver det, så kan inte Apple låsa upp datan.

Sammanfattning

Jag vet att en dagboks-app är en isolerad app med en enda användare, men jag säger det igen, om vi ändrar vårt tankesätt till att vi inte behöver veta allt om de som använder våra system hela tiden, så kan vi skapa lösningar som minskar riskerna med person data som läcker, risker med datahantering, privacy, säkerhet och suveränitet.

Jag behöver inte veta mailadressen eller namn på de som laddar ner Mood. Jag behöver inte veta hur ofta de öppnar appen eller hur många bilder de lägger upp eller för den delen hur länge de är inne i appen. Och inget av detta kan jag får reda på med Mood heller. Jag vet bara hur många gånger appen laddats ner, thats it!

Data behövs för våra affärsbeslut, men behöver vi allt, tycker vi kan skruva ner volym-ratten lite så är det ett steg i rätt riktning.

Nu blir det inga fler appar på ett tag 😅 men jag kommer att lägga till funktiner i Mood kontinuerligt. Närmast ligger lite tydligare analys samt en Apple Watch app för de dagarn du vill logga ditt mood på absolut enklaste sätt.

1. Ingen registrering av användare
2. Ingen analys av användare
3. Ingen backend
4. Ingen central databas
5. Ingen möjlighet att läcka data till molnleverantörer utanför EU

Mer om alla fina finesser längre ner, som t.ex automatisk markering av apporter / belöning, vind-data mm.

Vad är kompromissen då?

Ingen, absolut ingen för användare. Det var lite detta som var nyckeln. Mycket av den problematik vi möter idag är drivet av att de som äger våra applikationer och mjukvara vill veta allt om oss, tar vi bara bort den delen så är stora delar av problematiken löst.

Nyckeln är att datan alltid är i händerna på användaren och inte på utvecklaren. För att sätta detta i kontext av denna app. Det enda jag får reda på är ATT appen blivit nedladdad, inte namn, inte email ... ingenting. Allt fungerar utan att någon data samlas in, även verifierat av Apple.

Backup då?

Appen i sig behöver ingen backup för data, den fungerar strålande att köra utan backup, men tappar man telefonen så är datan borta, lite som att tappa den fysiska loggboken. I appen finns två sätt att göra backup.

1. Exportera dina tracks i appen till lämpligt ställe.
2. Använda Apple iCloud. Detta är påslaget per default i appen, men kan enkelt deaktiveras. Men det är ju ett amerikanskt moln säger du säkert nu. Ja, så är det, men läs vidare. Först, datan sparas i användarens privata iCloud / CloudKit, inte någon central databas eller liknande. Den är säker, krypterad och bara tillgänglig för användaren, men Apple har kryptonyckeln, vilket ger att de legalt kan bli tvingade att låsa upp även privata databaser för specifika användare. Genom att slå på iCloud Advanced Data Protection så är detta löst, detta gör att du har nyckeln och inte Apple dvs Apple eller amerikanska myndigheter kan inte låsa upp datan även om de vill, de kan inte. Har du inte slagit på detta på ditt iCloud-konto är det att rekommendera oberoende av denna app.

Nyckeln är att det är ett val användaren gör, inte app-utvecklaren. Vill du ha allt lokalt och exportera, upp till dig. Vill du lagra hos din privata iCloud, gör det (glöm inte APS).

Funktioner då? Kartor, GPS etc?

Här skiljer sig Apple mycket från t.ex Google Maps. Apple har gjort det till sin grej att inte sniffa användardata och detta gör att Apple Maps är på samma nivå vad gäller integritet som Open Street Map (hostad).

Apple får reda på att "någon" frågar efter map tiles, men inte varför, vem, vart etc. Nyckeln är även att den lilla data som krävs för att kunna rita kartan inte sparas av Apple, utan det är den data som krävs för att kunna skicka tillbaka rätt map tiles.

Alla som suttit i ett möte där "någon" skall lösa en uppgift vet att han är helt omöjlig att identifiera, samma här.

Allt i appen sker alltså utan att extern tjänst lagrar data som kan kopplas till användare om vad som sker i applikationen. De spår av data som behövs hos Apple, roteras ut med korta tidinterval och sparas inte, det är alltså bara data som måste finnas för att t.ex en karta skall kunna returneras, det handlar inte om datainsamling.

Lite bakgrund till varför en "spåra med hund"-app kan innehålla känslig data?

Många "spåra med hund"-appar lagrar data centralt och i många fall dessutom ofta är som ett socialt nätverk. Då många som tränar spår med sina hundar har tjänstehund så är det inte optimalt om platser där dessa ekipage tränar och övar är publika i olika social forum eller helt publikt. Vi vill inte ha ett Strava-debackel där ekipage från Svenska Brukshundklubben övar vid känsliga skyddsobjekt och dessa spår ligger helt öppna.

Ofta patrulleras det runt känsliga objekt dvs på ett visst avstånd från en känslig plats dvs "ringar in det", så till skillnad från Stravas löprundor är detta ytterligare tydligare då det krävs färre spår för att kunna identifiera känsliga platser, kan räcka med ett spår som går runt ett objekt för att röja det.

Många tänker inte på att Svenska Brukshundsklubben är den organisation som förser Hemvärnet, räddningstjänsten m.fl med tjänstehundar (patrullhundar, räddningshundar, sökhundar). Det är av vikt att det finns ett medvetenhet. Loggas spår publikt (eller i osäkra appar och forum) finns risk att känsliga områden, objekt mm blir röjda. Tänker att det är lätt att glömma när man är ute och övar på skarpt område med sina vanliga träningskompisar att det i realiteten kan vara ett känsligt objekt man spårar vid denna dag. Då kan det vara bra att de hjälpmedel man har redan är säkra.

Nu var det väldigt länge sen jag jobbade med hundtjänst i Försvarsmakten, men även där kan en lösning som denna fungera som hjälpmedel. Är dock övertygad om att de har högt säkerhetstänk redan.

Bilden är på en min lilla tuffing, Doris i sin sele.

Vilka funktioner har appen då?

Lägga spår

1. Lägga spår
2. Markera släpp av apport / belöning
3. Spårlängd och spårtid
4. Automatisk liggtids-beräkning samt notifikation (frivilligt) vid uppnått liggtid.
5. Automatisk väderinformation inklusive vindstyrka och riktning
6. Automatisk indikering av antal vinklar / svängar

Spåra

Det finns två sätt att spåra på, dels när du känner till spåret och dess start samt om du vill träna spårupptag / patrullering dvs där du inte vet vart spåret börjar. Det finns även stöd för att annan person än du själv lägger spåret. Det sker genom att personen lägger spåret och sen skickar en "track-file" till dig som skall spåra, så igen utan insyn från externa parter.

1. Hur väl du följer spåret syns på karta
2. Automatisk markering av apporter / belöning. Inställning för hur länge man behöver vara på platsen samt radie för område finns i inställningar för appen.
3. Givetvis samma data som när du lägger spåret dvs distans, tid, apporter / belöningar, liggtid etc men nu med värden för spårningen.
4. Detaljer som vilken hund, svårighetsgrad, typ av spår, miljö och vilket arbetsstil hunden har.
5. Fält för beskrivning och utvärdering
6. Hur gick det (skala 1-5)

Sen finns så klart en analys och statistik del och en del annat.

Sammanfattning

Ja, det går att utveckla en så pass avancerad applikation som DogTrack på ett säkert sätt utan att kompromissa på funktion.

Jag tog nog detta experiment lite längre än jag borde, men tyckte det var genuint kul så blev lite mer funktionalitet än det var tänkt. På den tiden jag la spår och spårade på daglig basis så ger dessa verktyg reellt värde och stöttning som vi inte hade på den tiden, så var nog mest att jag stötte på "det här var jobbigt, undrar om det går att lösa per automatik idag" och på det sättet växte funktionaliteten.

Vill du testa att spåra lite eller bara kolla in appen så ladda ner den, finns i Apple App Store.

Båda dessa bolag är amerikanska och regleras av USAs Treasery Department (Scott Bessent) och lagarna är i stort samma som vad gäller molnleverantörerna dvs sanktioner, patriot act, executive orders som kan tvinga dem att stänga delar av sina kunder. Vilka är de då? Totalt 16.000 banker, 150 miljoner handlare i 200 länder och 4.8 miljarder utgivna kort .... bara för VISA.

Vad kan vara riskerna:

1. Fler knasigheter från USAs administration
2. Angrepp mot VISA net och Mastercard Network från hotaktör (usual suspects)

Även om risken är låg att det händer, så är det något alla företag och personer behöver hantera. Precis samma som med var vår data är etc, risker skall hanteras oavsett.

Nästa tanke att fundera över:

• När använde du kontanter sist?
• Har du kontantreserv om något oförutsett skulle hända?

Vad har Sverige för skydd?

Vi börjar få bättre skydd mot just riskerna med VISA / Mastercard och det är till stor del tack vare Swish. Swish är konto-till-konto överföring som även de flesta handlare numera accepterar, såväl som ERP system och e-handlare. Det är ett stort bidrag till vår resiliens och motståndskraft på just denna punkt.

Det som gör att Swish skiljer sig från många andra lösnignar är att det är helt oberoende från kommerciella leverantörer. Det ligger ovanpå Riksbankens RIX Instant som är den motor som sköter "settlement" i svenska kronan. Däri ligger även en del av begränsingen dvs att det endast fungerar i Sverige. För Euron finns TIPS (RIX Instant) / Wero (Swish).

Lite enkelt skulle man kunna säga att vi ligger medelbra till. Frankriken, Tyskland, Norge och Danmark har t.ex egna "VISA" som bidrar på liknande sätt som Swish, men mer likt VISA i sin konstruktion.

Finland däremot saknar både ett Swish och en lokal variant av VISA.

Riksbanken tar upp denna risk ofta och det finns initiativ både i Sverige och EU för att stärka motståndskraften inom området.

Har avstängning skett, ja. 2022 stängdes Ryssland av från både VISA / MC. Ryssland uteslöts även från Swift, risken att Sverige drabbas av utestängning från Swift är dock extremt låg då det övervakas av medlemsländernas centralbanker och ligger under Belgisk lag om jag inte minns fel.

Är det nått tryck i VISA net då? Jodå!

• 5 miljoner kronor per sekund i transaktioner, dygnet runt, året runt.
• ca 10.000 transaktioner per sekund, dygnet runt, året runt. (ovan är endast VISA)

Jag har inga svar här, men har precis sett serien Kampen om tungvattnet (norsk serie som finns på Disney+, rekommenderas) om just detta och det fick mig att fundera en del.

Vad skulle t.ex på liknande sätt sätta stopp för Ryssland invasion av Ukraina idag? Vad skulle kunna skapa så mycket skada, utan att för många människoliv går förlorade, men ändå påverkar på ett sådant sätt att Ryssland helt enkelt inte har kapacitet att fortsätta.

Först klippet och för den som undrar så är jag personen i grön basker, det är bara en av oss som har grön basker, så jag är lätt att se i filmen.

Bakgrund

Detta är inte den dödliga attacken där en skötare dödades på Kolmården 2012, utan en incident som skedde 1996 och som användes i rättegången mot Kolmården för dödsolyckan.

Vi som var i hänget den dagen var alla officerare som gick hundinstruktörskurs. Personligen blev jag ytterst överraskad när filmen dök upp då jag inte hade något minne av att det var någon som filmade. Första gången jag fick reda på detta var när en kollega från den tiden kände igen mig från ett TV4 Kalla Fakta avsnitt om just denna incident.

Jag jobbade på MPJ (förbandet var inte helt publikt, så kan väl lugnt säga att informationen på länken inte är 100% korrekt, men ger en indikation), ett lite nischat förband och vår uppgift var primärt att "uppspåra, gripa, nedkämpa fientliga sabotageförband". Hundar var en viktig del i detta arbete.

En del i utbildningen var att studera vargar. Vi hade haft en dragning av de som jobbade med vargarna och skulle avsluta med att gå in till dem.

Flocken var dock orolig och det var en intern kamp i flocken. Detta då alfahannen precis hade blivit avsatt. När de utfodrade vargarna gjordes det genom att en bil körde in (en gammal Volvo 240 om jag inte minns fel) och ur bakluckan kastades (för hand) frysta köttstycken ut. Vid en utfodringen en tid innan vi var där hade alfahannen slagit ut en tand när han skulle fånga ett av dessa frysta köttstycken vilket ledde till att han inte längre hade alla förmågor kvar som krävdes för att inneha rollen som alfahane.

Vilka instruktioner fick vi?

Med anledning av alfahannes situation blev vi informerade om att vara lite extra uppmärksamma då vargarna ville mäta sig med varandra för att klättra på hierarki-stegen.

En av de delar som de var absolut tydligast med och detta kommer jag ihåg ytterst klart eftersom det har etsats sig fast, då just den delen är anledningen till att incidenten över huvud taget inträffade.

Säkerställ att ni inte har något ätbart överhuvudtaget med er in, gå igenom alla fickor mycket noga.

Det gjorde vi alla, utom en kille från Flygvapnet, han som i klippet får en varg hängandes i uniformen.

Vad hände i varghänget på Kolmården den dagen?

Inledningsvis hände inget konstigt alls och vi gosade med dem. Det enda avvikande var att alfahannen strök runt på avstånd. Han syns i slutet på filmen och det är även han som hörs yla. Just denna del är den stora delen som missats i alla analyser jag läst genom åren dvs att alfahannen var avsatt och det var lite stökigt i flocken.

På bilden gosar jag med just den varg som sen ville ha Flygvapen-killens godis.

Ironin är total vad avser detta då jag uppfattar att han är den enda av oss som var där som uttalat sig i detta och var med i Kalla Fakta, detta utan att ta eget ansvar för det som skedde utan skylla på Kolmården (med det sagt bedömer jag inte på något sätt om Kolmården hade rätt eller fel i sin varghantering, inget jag kan nått om). Nu lyckas jag inte hitta det avsnittet Kalla Fakta så kan inte verifiera om jag kommer ihåg rätt eller om minnet skruvat till det det.

En varg bet tag i killens m/90-jacka och släppte inte. Morrade eller rättare sagt, det lät som att åskan gick. Ljuden när en varg morrar är mäktigt och något av det mest respektingivande jag hört i mitt liv. Det som inte hörs på filmen är att flygvapen-killen gång på gång säger "nej" och "loss", funkade inget vidare på vargen dock, han hade inte varit med på lydnadsträningen. Det eskalerade och resten kan ses på filmen.

Personligen kan jag inte annat än att imponeras av det skötaren gjorde. Vi måste ta med att det var oroligt i flocken, alfahannne avsatt samt att, vilket inte fullt framgår av filmen, att övriga vargar började cirkulera, detta då de ville se hur det utvecklade sig och om vargen lyckas utmana skötaren. Alla vargarna var uppfödda hos människor och människor var högst i hierarkin, även över alfahannen. Om någon utmanande människan gäller det att vara med om det händer nått. Detta berättade skötarna efteråt, så ingen egen analys.

Det som debatterats mest är just de sparkar som skötaren utdelade. Utan att analysera om det är rätt eller fel är jag glad att hon agerade resolut, för jag vill inte tänka på vad som skulle hänt annars. Att hon fattade ett distinkt beslut där och då samt agerade är något jag alltid kommer respektera henne för.

Vad gjorde vi efteråt?

Det var inte bara vargen som lommade iväg med svansen mellan benen. Så fort allt lugnat sig så sökte vi oss ut, men "ut" är inte så lätt när hängen mellan djuren endast är slussar avsedda för bilar och närmaste sluss var mellan lejonen och vargarna. Lejonen låg i lugnan ro och sov precis vid stängslet, alla vi som var där hade nog aldrig trott att vi skulle söka lite trygghet hos lejonen, men så blev det.

Sammanfattning

När Tv4 dokumentären kom, vilket var första gången jag förstod att detta var något som många pratat om och analyserat, så visade jag dokumentären för familjen och dottern säger "det är ju precis som du berättat", då hon så klart sett foton på mig och vargarna från den dagen. Minnet verkar vara intakt således. Det var en tidigare kollega som sett avsnittet och kände igen mig i filmen. De få gånger jag berättat om det som hände är det två saker som jag vet att jag lyft fram:

1. Flygvapen-killen var en idiot!
2. Skötare hade balls-of-steel! (ursäkta ordvalet)

Som sagt, vill inte analysera och om något uppfattas som analys så är det inte det, utan bara vad som upplevdes på plats eller beskrivning av bakgrund och information vi fick eller som hände på plats. Jag kan inte varg!

1. Kritiskt tänkande, kom tillbaka!
2. Svenska medier kan bättre

Vi måste bli mer lyhörda och omtänksamma

När vi diskuterar idag, primärt på internet, men även generellt, behöver vi även vara mer mänskliga och ödmjuka i våra konversationer. Främst gäller det att lyssna på vad andra verkligen säger. Det jag generellt älskar med att diskutera är just att man får information från en annan infallsvinkel än sin egen. Ibland lär man sig något, ibland ändrar man sig, ibland håller man inte med alls.....men man lär sig alltid något och nästa gång ämnet kommer upp är man lite mer upplyst och kunnig på ämnet samt har lite mer förståelse för andra tankarna och åsikter.

Det hårda tonläget vi har idag är inte hälsosamt, inte för någon. Alla parter lider av det och tycker det är jobbigt, alla. Många runt mig skriver aldrig något på internet, aldrig. Andra har tagit bort sina sociala medier helt, eller har kvar på grund av barnens idrottsklubbar eller nån förening. Sen är så klart många fast i skrollandet och likes jagandet också. Hör väldigt sällan positiva ord om sociala medier som helhet, men vi alla påverkas av polariseringen och det hårda tonläget, det söker upp oss oavsett.

Kritiskt tänkande, kom tillbaka!

Ett annat fenomen jag iakttagit en längre tid, kritiskt tänkande har kraftigt minskat i samhället. Vi har hamnat i en form av bubbla där det är viktigare att få fram sin egen ståndpunkt och det man tror på än att lyssna på fakta eller ens ta till sig när fakta presenteras.

Det verkar även som att drivkraften att kommunicera den egna ståndpunkten trumfar fakta dvs många kommunicerar vad det "tror" utan att styrka med fakta. Upplever det som ett stort problem idag att fakta inte väger tyngre.

Allt detta driver polarisering i samhället och gäller i stort alla ämne. Det är OK när det gäller fotboll (Forca DIF), men inte när det polariserar ibland hela samhällen. Här är politiken ett exempel, så en fundering om det kan vara just detta som gör att L, KD och C nu har det tufft i opinionsmätningarna, vi har alla tryckts ut i kanterna och de i mitten blir lidande. I vår polariserade värld är det bäst att gå all-in SD än att rösta på L, för det är antingen eller, för du kan inte bara hålla med lite (L) utan måste all-in (SD). Kanske dåligt exempel, men hoppas grundtanken framgår.

Svenska medier kan bättre

Börjar med ett exempel. Jag skrev för ett par dagar sen en post om den amerikanska försvars-strategin. Detta efter att jag läst varje ord i hela dokumentet. Svenska medier har rapporterat en hel del också, så låt oss titta på vad rubrikerna är:

SVT: "Grönland pekas ut i USA:s nya försvarsstrategi"

DN: "Grönland pekas ut i USA:s nya försvarsstrategi" (jepp exakt samma rubrik)

Omni: "Grönland nämns flera gånger i USA:s försvarsstrategi"

Det intressanta är att även om Grönland nämns (totalt fem gånger) så är det genomgående tillsammans med Panamakanalen och Mexikanska Gulfen, aldrig ensamt och aldrig i de tonläget som hörts publik från Trump administrationen. Min gissning är att ingen av de som skrev dessa artiklar ens läst strategin, utan gör rewrites på något andra redan skrivit eller letar efter en rubrik som ger klick. Detta är olyckligt, då det eldar på ett ämne som är allvarligt och gör detta genom oinsatta artiklar utan att varken använda kritiskt tänkande eller ens bemöda sig att läsa vad det står på riktigt. Det är en farlig utveckling.

Det skall väl ändå inte vara så himla komplicerat att läsa en strategi, läsa en hel rapport eller att titta på ett helt tal från en framstående person? Har t.o.m journalistyrket blivit snuttifierat och klickjakts-galet.

Dessvärre tror jag att allt ovan hänger ihop och bidrar starkt till det uppskruvade läge vi har i världen, den ena delen eldar på den andra och det bara fortsätter och blir värre och värre.

Ovan är bara ett exempel och tror vi alla kan komma på flera exempel där vi ser detta dagligen. Det blir självklar extra tydligt i ämnen vi som personer har lite djupare kunskap i oavsett om det är politik, idrott eller näringsliv.

Sammanfattning

Vi kan bättre, vi är bättre och vi måste hjälpas åt att bli lite bättre på kritiskt tänkande, fördjupa oss på ämnet och generellt ha större förståelse för varandra för att på så sätt minska polariseringen. Vi måste även bli bättre på att ändra vår uppfattning när fakta säger att det är läge att göra det. Vi kan bättre än hur vi agerar idag.

I Sverige har vi ju ändå en tradition av att just lita på fakta, vara kritiska till hittepå teorier och vara generellt väldigt pragmatiska, så låt oss inte influeras av det dåliga beteende vi ser på andra ställen i världen!

Konkret nämns Grönland på fem platser. Alla gånger i kombination med en eller flera av Panama / Panamakanalen och Mexikanska Gulfen (jaja, Gulf of America är det som står i dokumentet). Nedan formulering är nog den som är med högst tonläge:

U.S. access to key terrain like the Panama Canal and Greenland was increasingly in doubt.

Detta i introduktionen i en sektion med återblick till läget när Trump tog över i januari 2025.

Vad säger 2026 versionen?

Generellt inget nytt, det är två saker som sticker ut, samtidigt kan jag tycka att även dessa är naturliga och i grunden något de flesta välkomnar. Hoppas bara att sättet det görs är i rätt takt och utan att skapa lyckor för säkerhetsrisker som kan utnyttjas av illasinnade.

De två (tre) mer framträdande skillnaderna från tidigare

1. USA vill kontrollera västa hemisfären America first och avdammande av Monroe-doktrinen. Vad betyder detta? Monroe-doktrinen är i stor ten överenskommelse att "sköter du ditt så sköter jag mitt". När Monroe tog fram den i början på 1800-talet var det ett sätt att skydda sig från europeisk kolonisering och USA fokuserade då på att skydda västra hemisfären och ville att Europa skulle hålla sig borta och sköta sina intressen i sin del av världen. I stora drag är grunden samma idag, med skillnaden att nu är USA den dominanta parten.

Personlig reflektion. Jag har under lång tid önskat en balans i världen där USA inte är ensam världspolis. Detta kanske kan vara ett steg mot det, men det kräver att EU blir en del av den balansen så det inte bara blir USA och Kina / Ryssland (som kommer vara beroende av Kina under lång tid framöver).

2. Allierade måste ta ansvar för sin del av världen. Inte heller något nytt och välbehövt. Säga vad man vill om Trump, men här håller jag med Mark Rutte som uttryckte sig lite kontroversiellt i Davos, utan Trump hade resten av västvärlden fortsatt att luta sig på USA för skydd mm. Det är på tiden att vi tar eget ansvar. Detta gäller inte bara Europa (enligt dokumentet) utan även Sydkorea och Japan vad gäller Nordkorea etc.

Personlig reflektion. Även detta bra och nyttigt att det är tydligt.

3. Trump Man kan ju inte annat än att skratta åt dårskapen. Han nämns alltså mer än en gång per sida och alltid i kombination med extravaganta ord och i positiva ordalag. Det är dessvärre en punkt som tar udden av en strategi som annars liknar många tidigare.

Är detta verkligen bra?

Utmaningen är i grunden inte vad som står, utan vad som görs och framför allt hur det görs. Dokumentet är inte så illavarslande, men med Trump i Vita Huset och Hegseth i Pentagon så finns det stora risker med hur detta implementeras. Där är jag genuint orolig, men det är orelaterat till vad som står i dokumentet.

Trump 47 vs Biden 2

Min vana trogen så kollar jag hur mycket Trump nämns mot olika andra liknande dokument. Denna gång har jag jämfört med National Defense Strategy 2022 dvs när Biden var president.

Trump nämns 47 gånger på de 34 sidorna Biden nämns 2 gånger på de 80 sidorna

Längden på Bidens dokument är för att den även innehåller en Nuclear Posture Review, men de extra sidorna inkluderas i de 2 omnämnandena. Jag har noggrant läst 2026 och skummat 2022.

Sammanfattningsvis är 2022 vs 2026 faktiskt väldigt lika dvs inga iögonfallande skillnader, anser nog att media skapar storm i ett vattenglas.

...om vi bortser från själva kulten runt att prata om Trump och hans förträfflighet hela tiden.

Detta händer alltså och är redan under implementering (troligt operativt till sommaren). Finns inte detta så får man inte boarda (no-boarding). Det är precis som innan dvs inte tekniskt möjligt för flygbolagen om inte ESTA är godkänt, icke förhandlingsbart. Värre är kanske ändå att du har gett din mest personliga information till USA.

Som bilden ovan visar är sociala medier punkt 3, det är alltså fler krav som email adresser etc. Inte ens Kina har dessa krav. Här är punkt 3 och 4 i text, detaljer finns i detta dokument samt i det i texten refererade "Memorandum Updating All Forms to Collect Baseline Biographic Data"

3. Mandatory Social Media: In order to comply with the January 2025 Executive Order 14161 (Protecting the United States From Foreign Terrorists and Other National Security and Public Safety Threats), CBP is adding social media as a mandatory data element for an ESTA application. The data element will require ESTA applicants to provide their social media from the last 5 years.
4. High Value Data Elements: To comply with the January 2025 E.O. (14161), and the April 4, 2025, Memorandum Updating All Forms to Collect Baseline Biographic Data, CBP will add several ‘‘high value data fields’’ to the ESTA application, when feasible. This is in addition to the information already collected in the ESTA application. The high value data fields include:
   • a. Telephone numbers used in the last five years;
   • b. Email addresses used in the last ten years;
   • c. IP addresses and metadata from electronically submitted photos;
   • d. Family member names (parents, spouse, siblings, children);
   • e. Family number telephone numbers used in the last five years;
   • f. Family member dates of birth;
   • g. Family member places of birth;
   • h. Family member residencies;
   • i. Biometrics—face, fingerprint, DNA,and iris;
   • j. Business telephone numbers used in the last five years;
   • k. Business email addresses used in the last ten years.

ESTA ansökan kommer framöver endast ske via ESTA appen. Det krävs även en kompletterande app, CBP Home. Båda sörplar i sig den mest känsliga informationen du har på din telefon...utöver vad du redan fyller i. Det som av Apple definieras som "Sensitive Data" (labeln denna app har i App Store) är bl.a. biometrisk data, hälsodata, platsinfo mm, men även att datan kopplas till person. Bara att verifiera apparna i App Store då det visas vilken data som delas. ESTA krävs även för mellanlandning.

Bakgrunden är i Trumps Executive Order 14161 från 20 januari förra året (då skrevs det en del men sen har det varit tyst) och med hänvisning till rikets säkerhet (typ) redan börjat implementeras. Även om remisstiden går ut 9 februari, så har det förgodkänts av OMB med följande förklaring i dokumentet:

"CBP (Customs and Border Police) invites the public to comment on the following changes listed below, that were submitted to and approved by OMB (Office of Management and Budget) through an emergency clearance, with the justification of an unanticipated event and reasons to believe following the normal PRA process would result in public harm."

Kan jag utelämna konton eller om jag har anonyma konton?

Att ljuga eller utelämna konton ger ökad risk för avslag då de korskör din info med info de redan har och info från plattformarna etc. Så OK att inte ha konton, men att ljuga ökar sannolikheten avslag.

Den mängd data som myndigheterna redan har är troligt extensiv samt att de korskör emailadresser, användarnamn, ip-adresser mm för att hitta konton som tillhör de som söker ESTA, så risken att utelämna något konto trigger troligt manuell hantering. Detta leder till längre handläggningstid samt större risk för avslag. Troligt ges bara avslag utan anledning.

Så har ditt företag affärer i USA och reser dit ofta, förbered er på detta och ta fram en guidelines / rekommendationer för hur ni bäst hanterar detta i företaget! Kan ju finnas en och annan medarbetare som inte tycker detta känns helt ok eller uttryckt sig mindre positivt om USA det senaste året och känner osäkerhet!

Skrivs väldigt lite om detta och flera anger felaktig information

Har sett poster cirkulera som säger att det är 60-dagar kvar till beslut och att det finns osäkerhet, men verkar som de läser gammal info samt helt missat att OMB redan godkänt, trots att remisstiden inte löpt ut (9 feb) oavsett är det DHS och Kristi Noem som var remissinstans och de har redan uttryckt stöd (surprise).

VIKTIGT! Detta är inte fysiskt implementerat än

Även om arbetet med att införa detta redan är igång, är det inte implementerat idag och det är en nyckfull administration, men allt tyder på att detta blir praktisk verklighet till sommaren (exakt beror väl på hur snabb implementation är snarare än politiska beslut).

Nordostpassagen: Farleden som är viktigast för Kina och Ryssland och som utmanar säkerheten i Arktis

Lite bakgrund först. I och med att isarna smälter öppnas nya farleder och sedan ett par år är Nordostpassagen farbar för containerfartyg i linjetrafik och har på 15år gått från i stort sett noll till att nu passerar 36 miljoner ton årligen. Bara Ryssland vill öka till 80 miljoner ton per år. Mest att vinna på Nordostpassagen har Kina och Ryssland då fartyg till och från dessa länder slipper gå genom Suez-kanalen dvs sparar tid och pengar då de slipper åka halvvägs runt gjorde. Så handelsrutterna är en vital del och med dessa kommer säkerhetspolitiska spänningar.

Det som är lika aktuellt är den transpolära sjövägen. Den går i mitten mellan nordvästra och nordostpassagen. Den har tidigare uppskattats fvara farbar 2040-2050. Med klimatförändringarna gör att den änu troligt är farbar om ca 10år. Den transpolära farleden går till större delen på internationellt vatten dvs inte på Kanadensiskt eller Ryskt farvatten.

I förlängningen av detta hittar vi den kritiska faktorn isbrytarna

Varför är isbrytarna viktiga?

Bild från YLE.

När fasta linjer etableras ställs krav på att dessa är öppna och farbara. Precis som att vi behöver ploga våra vägar, måste sjöfarten hållas öppen. Inte nog med det, utan som med all kritiskt infrastruktur måste driften säkerställas och skyddas så att den alltid fungerar (tänk el, vatten, internet, vägar). Det är primärt här isbrytarna kommer in. Hålla farlederna öppna för yrkestrafiken, men även för att ge möjlighet till de fartyg, utrustning och andra delar som behöver kunna färdas där för att kunna skydda t.ex kan inte ett militärt fartyg enskilt bryta is i de regionerna, utan behöver stöd av isbrytare.

Isbrytare per land

Det är svårt att få en exakt och samstämmig bild utan att lägga timmar av forskning, men detta är den sammanställning jag lycktas få fram och inkluderar de isbrytare som är av den tuffare typen som skulle kunna agera i Arktis.

Uppgifterna är från respektive land och andra källor. Wikipedia har en gedigen lista på länders isbrytare, men den har inte jag använt då jag ville komma närmare källan. Den listar dock just isbrytare per land och info per isbrytare, så vill man veta mer om själva isbrytarna så finns lista där.

Ryssland

Ryssland har den absolut största flottan, men kanske viktigast att beakta är att de har flest som klarar de Arktiska förhållandena. Deras Arktika-isbrytare (eller mer korrekt Project 22220) är moderna, atomdrivna och klarar att bryta is upp till 3m vilket är mer än de flesta andra isbrytare i världen klarar, de har dessutom flera. De har fyra i drift och tre till på ingång de närmaste åren.

Bild: Wikipedia

Sverige

Vi har alltid haft en imponerande isbrytar-flotta och kommer ihåg när jag som liten åkte på Skeppsgårdskajen (vid det som idag är Fotografiska) och tittade på Ale, Ymer, Frej, Tor och Atle samt hur coolt jag tyckte det var när Oden kom. Tor är sedan dess såld till.....Ryssland. Vi håller även på att beställa ett antal ny och modernare isbrytare som designats i Finland och som ligger under upphandling.

Idag har vi en aningens föråldrad flotta, men dock duglig för dessa uppgifter om 6 isbrytare vara minst 4 klarar de tuffare kraven.

Bild: Sjöfartsverket

Finland ett powerhouse vad gäller isbrytare

60% av världen isbrytare byggs i Finland och 80% designas i Finland. De är även ett av länderna med flest isbrytare efter endast Ryssland och Kanada. Kanada har även investerat i finska isbrytarvarv och sambygger isbrytare med Finland.

USA svagast av de stora, endast två operativa isbrytare

De har två operativa isbrytare (ibland räknas komplementet Aiviq in också dvs totalt 3), en från 70-talet och en från 90-talet. Vilket är extra lustigt när de står på barrikaderna och ropar om hur viktigt Arktis är.. De har beställt tre nya isbrytare men varvet i Mississippi lider av stora förseningar.

USA är idag helt beroende av samarbeten med andra länder rörande säkerheten i Arktis, för utan isbrytare går det inte att skydda Arktis fullt ut.

Icebreaker Collaboration Effort (ICA Pact)

Canada, Finland och USA har 2024 ingått ICE Pact, som är ett samarbete för att bygga 70-90 isbrytare med Arktisk kapacitet inom 10år.

Canada om ICE PactUSA om ICE PactsFinland om ICE Pact

Grönland då?

Skrev om Grönland och situationen där redan i februari 2025, så läs gärna den. Där länkas även till tre riktigt bra podcasts på ämnet.

Är det bara idioti att USA vill ha Grönland?

Sammanfattning

Ryssland har den både största och mest kraftfulla isbrytarflottan, utan konkurrens. Det är även de som har störst intresse och störst vinst av att Nordostpassagen är öppen och fungerande. Är det ett säkerhetshot, absolut. Handelspassager är viktiga ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och kan ställa till det ordentligt, att kontrollera och säkerställa att dessa fungerar likaså. Att då Ryssland (och via Ryssland även Kina) då har störst kapacitet att skydda denna handelsväg är så klart oroande.

Vi skall dock inte förminska Nordens och Kanadas förmåga, vi är de stora dominanterna i västvärlden vad avser isbrytare och även om vi inte har atomdrivna isbrytare kapaciteten mycket god.

De som ligger efter är helt klart USA.

Trump har sedan februari 2025 infört sanktioner mot nio personer i Internationella Brottsdomstolen Domstolen (ICC) i Haag och hotar med sanktioner mot hela ICC. Vad innebär detta rent konkret...vi tar det i rätt ordning.

Executive Order 14203 "Imposing Sanctions on the International Criminal Court"

ICC utfärdade en arresteringsorder för Israels Benjamin Netanyahu samt tidigare försvarsministern då ICC ansåg att det som sker i Gaza bryter mot internationell rätt. Detta föll inte i god gjord hos Trump och 5 februari utfärdades Executive Order 14203. Den innefattade då endast chefsåklagaren Karim Khan. Sedan dessa har sanktionerna utvidgats med ytterligare åtta personer. Denna utvidgning från en till nio personer skedde i två batchar, en juni och en i augusti, båda med fyra personer i varje batch. De fyra första var alla domare och de fyra senare en blandning.

Nu hotar USA med ytterligare sanktioner med hela ICC enligt flera källor.

Vad innebär det konkret?

Det innebär massa saker, men relaterat till t.ex amerikanska molnleverantörer så innebär det att amerikanska företag inte får leverera tjänster till dessa personer. Jag känner inte till ICCs infrastruktur, men det är känt att de kör Office365.

1. Detta är även känt att Microsoft har stängt av minst en av dessa personer från Office365, men troligt fler. Det råder dock oklarheter om exakt vem som stängt av vad. Så klart känsligt ämne som kan få stora konsekvenser för framför allt trovärdigheten för Microsoft, trots att de bara följer amerikansk lag. Att Trump överutnyttjar Executive Orders är inte Microsofts fel, de får bara hantera de dystra konsekvenserna. Det sätter dock fingret på riskerna med amerikanska moln.
2. Alla som anses bidra till deras arbete kan stängas av från amerikanska produkter (ej känt om så skett), men kan vara en svensk jurist i Stockholm som jobbat på ett fall tillsammans med Karim Khan eller ett universitet som gjort en studie kopplat till ICC och någon av dessa har varit delaktig. Legalt kan så ske utan problem (igen, amerikansk lag, amerikanskt företag).
3. Enligt EOn kan USAs Finansministern och Justitieministern utöka listan (i kontext av syftet med EOn) med nya namn och enheter fritt. Detta är idag Scott Bessent och Pam Bondi, två Trump-lojala. Det var troligt det som hände när de nya personerna lades till.

Scenario

1. Företaget du jobbar på levererar tjänster till land X. USA hamnar i konflikt med landet X vad avser ett handelsavtal. Då förhandlingarna strandat vad avser tullarna, väljer USA att sanktionera landet på olika sätt. Då ditt företag är leverantör och således anses ha koppling till landet X så inkluderas ditt företag i sanktionerna.
2. Du är läkare och forskare. Du har varit med och gjort en studie vad avser sjukdom Y, denna studie görs av universitet Z i USA. Universitetet hamnar i konflikt med USAs administration över DEI och utöver indraget finansiellt stöd (som de inte är beroende av) vill adminstrationen att det skall göra ont och på så sätt pressa universitetet att ändra sig, sanktioner används.

I båda ovan (väldigt påhittade) exempel finns risken att administrationen vänder sig till molnleverantörerna och blockerar användadet för dig och ditt företag, trots att ni inte är i USA eller ens jobbar för ett amerikanskt företag, bara har levererat eller samarbetet på olika sätt. Det är viktigt att utvärdera hur detta i olika scenarier kan tänkas komma att påverka ert företag.

Varför är detta viktigt?

Jag väljer att lyfta detta då det finns krafter som anser att de amerikanska molnen är de säkraste alternativet idag. Jag motsätter mig inte det resonemanget rent tekniskt, men verksamhetsmässigt anser jag att det är viktigt att alla företag hanterar de risker som finns och detta är en risk. Ofta är de amerikanska molnen en ytterst vital och kritisk del i företagens infrastruktur vilket borde ge att detta är viktigt och då är det bra att planera för det risker man vet finns.

Källor till flera medier har uppgett att bredare sanktioner mot ICC kommer inom kort, det kan bli tufft och ICC har redan operativt börjat leta produkter och leverantörer som kan ersätta de amerikanska leverantörer de har idag, alltså hela ICC.

Jag har ingen bias

Jag har genuint inget emot amerikanska moln-leverantörer, jag har själv jobbat på en och känner massvis med bra folk på i stort alla av de stora. Utmaningen är att de lyder under amerikansk lag och med en nyckfull och oberäknelig prisident och administration blir det snabbt en risk då de fortfarande lyder under amerikansk lag. Lägg till det knepiga säkerhetsläget i världen och det blir ytterligare komplext. Det påverkar oss som företag, vår riskexponering, vår motståndskraft och inte att förglömma personal, affär samt våra intäkter.

Vi kan väl börja med vilka han förolämpade

Axplock! Storbritanien, Danmark / Grönland (eller var det Island, han blandade ihop dessa flertalet gånger), Aberjazan (?!?), Schweiz (jepp, på plats i Schweiz fick de en redig skopa ovett), Canada (Carneys tal igår föll inte i god jord), Frankrike och Emanuel Macron blev ordentligt hånad samt så klart hela det totalt misslyckade Europa. Med på listan fanns även Somalia och en del andra.

Vilka som inte förolämpades då? Inte helt oväntat, men likväl tragiskt och läskigt.....Ryssland och China.

Nato kan man inte lita på

Han uttryckte igen att Nato inte skulle försvara USA om de åberopade Natos Artikel 5, vilket är extremt ironiskt, då det enda land som åberopat artikel 5 är USA (efter 11 sept), världen svarade och mer än många andra svarade Danmark.

Sammanfattning

Talet är en ren uppvisning i dumhet, intelligens på en 7-årings nivå, narcissism och hybris.

Talet är sevärt i sin helhet och inte som snuttifierade nyheter på Omni eller lösryckt i ett social flöde. Det är så många nyanser av dumhet och ignorans att enskilda delar inte rättfärdigar hur upphöjt dumt det blir när man ser det som en helhet. Med tanke på vart och vilka som var i rummet så är det ytterligare häpnadsväckande.

Det finns flera delar här, det är givetvis en intressant världs- och säkerhetspolitiskt perspektiv, men det ger även mycket input till alla företag och hur vi som företag kan förhålla oss till den världsordning vi nu har.

Förtroendet för USA är krossat för lång tid framöver.