Skiffer på tak och fasad

Vi har valt det för Bohuslän annorlunda materialet skiffer på vårt hus, både på fasad och på tak. Största anledningen är att det är helt underhållsfritt. Bor man i bohuslän och vid vattnet så är trähus ett ständigt målande och det ville vi undvika. Sen tycker vi det är snyggt också.

Skiffer kan liknas vid en miljövänlig och naturlig variant av, det i Bohuslän så vanliga, eternit-plattorna.

Hur tänkte vi?

Vi hade haft med ordet “underhållsfritt” i våra förhandsinformation till vår arkitekt Madde på Arkkas. Hon föreslog då skiffer och vi föll för det direkt.

Vi bodde då i Helsingborg och Nordskiffer som vi köpt skiffret ifrån ligger i Höganäs så vi åkte dit och pratade med dom. Vi blev sålda på materialet direkt.

Saker som vi fick fundera till på innan vi bestämde oss:

  • Det är relativt stor prisskillnad mot träfasad
  • Det tar betydligt längre tid att sätta mot en vanlig fasad
  • Vad säger vår detaljplan om skiffer på tak
  • Hur ställer sig byggaren till skiffer
  • Hur smälter skiffret in i naturen
Sören sätter första skiffer-plattan. Här syns även Nordclad-systemet (NVFL-läkt och hörnplåt) och infällda stuprören.

Skiffer väldigt populärt i sydeuropa

När vi på sportlovet var i Italien (Livigno) så insåg vi att ca 80% av alla hus där har skiffer på sina hus. De som startade Nordskiffer fick idéen just när dom var i Sydeuropa och insåg hur vanligt skiffer var där, men att hemma i Sverige var det väldigt ovanligt.

Utsikten från vårt hotellrum, både vårt hotell och alla hus runt omkring har skiffer på taket.

Kostnad och tid

Man skall inte avfärda att skiffer är dyrare än trä och betongplattor. Framför allt taket blir en stor skillnad. Där sticker både materialkostnad och tidsåtgång ordentligt. Som en av killarna på Lane Bygg sa efter ca 1 vecka på taket

“Jag hade lagt hela denna delen av taket på en dag om det varit vanliga pannor och inte skiffer”.

Samtidigt var dom glada att vi inte satte fiberbetong, vilket inte alls var smidigt att jobba med enligt dom. Så för och nackdelar helt klart. Sen skall Lane Bygg få lite beröm igen för sin nyfikenhet och att dom har tyckt det varit lite kul att jobba med nya saker, då dom inte satt skiffer tidigare.

Det man får väga in är givetvis att vi inte behöver måla om huset hela tiden och att fasaden alltid ser likadan ut, utan mögel, smuts, salt mm. Enligt våra kalkyler är inte skiffer dyrare än trä över tid. Det är en dyrare post under bygget men ingen kostnad i underhåll över tid.

Enligt Nordskiffer sätter man 1kvm per timme på taket och 2kvm per timme på fasaden. Vi har tolkat det som att det inkluderar allt arbete dvs sätta läkt, kapning av plattor, krokar, mellanplåtar och eventuell skruvning av plattor.

Nu när allt är satt så tror jag vi har gjort det på ca hälften av uppskattad tid dvs 2kvm per timme på taket och 4kvm per timme på fasaden.

Själva materialet är väldigt lättjobbat. Skiffret är lätt att kapa och jobba med. Man får lite ont i fingrarna av att sätta alla krokar. Vi har satt 4000 mellanplåtar och 8000 krokar från totalt 15 pallar skiffer.

Vi är övertygade om att på 20år är vår totalkostnad betydligt lägre för vårt skiffer-hus än om vi valt trä.

Blir det snyggt då?

Vi är väldigt nöjda med valet av material och resultatet. Det är både modernt och naturligt. Det smälter in, men sticker samtidigt ut. Det är absolut inte ytterligare en vit kaptensvilla med påliggare och snickarglädje, det är snarare ett modernt hus i naturliga material som smälter in i naturen. Vår förhoppning är att det skall vara lika fint om 100år.

Själva huskonstruktionen är nog mer avvikande än skiffret. Sen är det inte vanligt med ett gråsvart skifferhus i Bohuslän, vilket vi redan märkt skapar diskussioner hos folk på ön som inte har bättre saker att bry sig om än att diskutera andras hus.

Sen var det detaljplanen. I detaljplanen finns det restriktioner på framför allt taket. Man får t.ex specifikt inte ha plåttak då närheten till Gullmarsfjorden gör att miljöreglerna är hårda. Det rekommenderas naturmaterial och sedumtak nämns specifikt. Av någon anledning är betongpannor ok, lite konstigt när naturmaterial redan är specat. Skiffer är naturmaterial, så inga problem där.

Nordskiffer

Vi har köpt allt skiffer från Nordskiffer. Kan inte nog berömma dom. Vi har haft mest kontakt med Malin, men alla vi haft med att göra har haft en stor passion för skiffer samt varit enormt hjälpsamma. Sören har t.o.m kört Facetime med dom så att dom kunde hitta bästa lösningen för vårat hus (tror det var hängrännorna som var ämnet).

Även när det har uppstått knasigheter har allt gått smidigt. Som när vi fick 4000 krok för lite, vilket vi upptäckte när kroken nästan var slut och vi var mitt uppe i att sätta skiffret. Det snabbhet och bemötande vi fick var verkligen toppen.

Nordskiffer har i hela processen visat ett stort engagemang för att vi skall få den hjälp vi behöver för att få bästa resultat. Tack Malin, Mats och Henrik för bra kontakt.

Vi valde ett skiffer som heter Samaca 29 som jag uppfattat är deras “standard”-skiffer. Storleken vi haft både på fasad och tak är 40×25.

Nu skriver jag mest om tak och fasad, men vi har allt en pall med annat skiffer också, som nu står inne i huset och väntar.

Det är Samaca Multicolor som ligger där och väntar. Den skall senare läggas i vår hall. Det är en platta som är mer för inomhus-bruk och således inte så “skrovlig”. Den har även en del järn i sig som visar sig som ett lite rostigt mönster. Skall bli kul att se hur det blir när det kommer på plats. Innan vi valde så rekommenderade Nordskiffer oss att åka till Saluhallen i Höganäs och titta på toalettgolvet inne på restaurang-delen. Vi åkte dit och bestämde oss direkt.

Hur sätter man skiffer då?

Jag har själv satt i stort sett hela fasaden själv. Några små undantag vid klurigheter där mina icke-kunskaper i att bygga hus behövde stöd. Taket fick jag inte sätta för J, då hon tycker jag är för gammal och osmidig för att klättra runt på taket. Där har Tom och Patrik m.fl gjort ett kalasjobb.

Vi valde att sätta Nordskiffers system NordClad på fasaden. NordClad innebär att man har färdiga plåtläktar mm som gör arbetet mycket enklare. På taket valde vi att köra trä-läkt som vi sen spikade kroken i. Enligt Nordskiffer är det så de flesta gör.

Nordskiffer har tänkt på det mesta med sitt system då det finns hörnplåtar, halvlister att sätta över fönster mm.

Enkelsättning vs dubbelsättning

Detta är dels en utseende sak, men även en funktions-fråga. Enkelsättning innebär att det är ett överlapp på varje platta om 6cm, medans att dubbeltäckning har ett överlapp på 60% samt att i vårt fall så sätter vi enkeltäckning på fasaden med liggande skiffer om 40×25, medans på taket sätter vi samma skiffer men stående (och då med större överlapp). Då överlappet endast är 6cm på fasaden sätter man en plåtbit mellan plattorna för att inte vatten skall tryckas in bakom plattorna i glipan. På taket behövs inte plåten då överlappet är så stort, men samtidigt krävs dubbelsättning för att det skall hålla tätt.

Plåtarbeten, infällda stuprör och hängrännor

På ett hus som vårat hade det sett väldigt konstigt ut om det varit för mycket synlig plåt och hade hängt hängrännor utanpå huskroppen, så vi ville minimera synlig plåt samt byggde in all transport av vatten helt enkelt. Det har varit mycket diskussioner om bästa lösning, dels med skiffret och även rent lösningsmässigt för att säkerställa att det aldrig kan läcka in vatten mm.

Det är några delar av huset som är betydligt mer utsatta för vind och vatten än andra och det har vi verkligen fått känna på under alla stormar. Stormarna har så här i efterhand varit bra då vi snabbt fick reda på var vi behövde vara extra noga och om lösningarna höll önskad kvalitet. Det blåser oftast sydväst (från kilen / Gullmarsstrand för er som har lokalkännedom) så det är ena gaveln, ränndalen mellan huskropparna och ena långsidan (bastu, badrum, trappan samt lilla fönstret i köket) som är mest utsatt vilket medförde en del extra plåtarbeten som behövde passa med skiffret. Dessa lösningar sitter givetvis på alla sidor av huset.

För att säkerställa att t.ex hängrännorna skall vara säkra är det nu följande lager från stommen och uppåt:

  1. Plåt (under vindduken ovanpå stommen)
  2. Takpapp
  3. Plåt (under takpappen)
  4. Nytt lager takpapp
  5. Hängrännor

(jag kan ha missat något i ovan beskrivning, men det är så jag minns)

Själva stuprören som går ner till dagvattenrören är även dom infällda och dessa är lite mer robusta plaströr istället för vanliga plast/aluminium rör som de flesta hus har. Det blir ju lite svårare att byta stuprör när dom är infällda även om det går.

På hustaks-nocken ville vi inte heller ha massa plåt, så där la vi en större plåt över nocken under näst sista skiffer-plattan och sen en mycket mindre plåt på själva nocken dvs den plåt som syns. Igen, hängslen och livrem.

Vår plåtslagare berättade även att skiffer har ytterligare en fördel mot vanliga takpannor, dom binder inte fukt. En vanlig takpanna binder massa vatten som sedan släpps ut under pannan direkt på takpappen dvs det blir en del onödig fukt mellan panna och papp. Detta är så klart normalt och ingen fara, men skiffret binder ingen fukt alls vilket ger i stort sett ingen fukt mellan skiffer och takpapp.

Om det blåser, ligger plattorna kvar?

Svaret är JA. Då det blåst över 30m/s vissa dagar kan vi nog konstatera att vi testat extrem-fallen relativt bra. Då det blåst så hårt har inte ens taket varit färdig dvs plattorna har inte tyngts ner fullt av överliggande plattor, ändå har dom legat kvar, medans hus i närheten har haft takpannor som flugit åt alla håll. Finns (enstaka) fördelar med att bygga i hårt väder.

Sammanfattning

Jag skriver denna post dagen då troligt sista plattan läggs på huset. Nu är bara lite plåt som skall sättas där taket bryter mot vägg och där de infällda hängrännorna möter skiffer-fasaden, sen är det klart. Får uppdatera med lite efter-bilder när jag tagit lite kort.

Så min sammanfattning är att fler borde överväga att ha skiffer på sina hus, det är ett trevligt material som är både snyggt och miljövänligt.

Leave a Reply