Försvarsmakten nu och förr

Den här posten är mest nog att anse som en svammelpost med data och reflektion, men tyckte det var lite intressant att reflektera över hur det ser ut och framför allt nu när omvärlden är skakig. Vi säger idag att säkerhetsläget inte varit så här allvarligt sen kalla kriget, så låt oss reflektera lite över just det.

1. Vi hade 37 brigader under kalla kriget och 30 i början på 2000, det bantades snabbt till EN för att idag ha utökats till hela TVÅ (fyra skall finnas 2030 enligt försvarsbeslutet). För att den jämförelsen skall vara relevant kan det vara värt att sätta i kontext. När Ryssland invaderade Ukraina 2022 hade Ukraina just 30 brigader. En brigad är ca 5000-7000 soldater.
2. Under 2000-talet gav vi lika mycket i bistånd till andra länder som vi satsade på vårt eget försvar dvs 1% av BNP. Att lägga så lite pengar på försvaret desarmerade förmågan avsevärt, effekterna av det lider vi som bekant av idag. Efter andra världskriget låg vi på 4-5% av BNP. Sen började det minska över tid men fortfarande runt 3%. Detta tills 90-talet när kalla kriget ansågs avslutat, då sjönk det drastiskt. Känns som historien upprepar sig, krig i Ukraina och vi accelererar satsningen på försvaret, nu mot ett 5% mål.
3. Vi betalar minst för vår personal av ALLA andra Nato-länder (enligt rapporten från Nato som är länkad under detta stycke). Det skapar onekligen en extra utmaning att rekrytera under de premisserna. Man jobbar inte i FM för pengarna, men av egen erfarenhet vet jag att t.ex övningsdygn är klart betydelsefullt tillskott i lönekuvertet och drar man ner är övningsdygn ett av de första man drar in på. Skall dock nämnas att just Sverige (i förhållande till många andra) har en lite mer komplex bild vad gäller hur vi spenderar våra pengar då vi har stor inhemsk tillverkning av krigsmateriel, så ekvationen är inte enkel och kanske inte helt rättvisande.

Vi är sämst just när vi behöver vara bäst

Vi har en historisk tradition av att alltid vara som sämst förberedda när skiten träffar fläkten (både första och andra världskriget är exempel på det), så även nu. Vår status när Ryssland invaderade Ukraina var i stil med traditionen, helt bedrövlig. Tycker mig ändå se tecken på att både politiker och försvarsmakt är tydliga och konkreta samt att beslut faktiskt fattas i en rasande takt, även om det är i elfte timmen. Tycker även att det verkar finnas enighet inom politiken och att även politik och FM går i takt på många sätt. Idag ligger vår budget för försvaret bra till både vad gäller Nato mål och i förhållande till andra länder. Lite intressant fakta vad gäller detta är att det är bara ett Nato-land som minskat sina anslag (% av BNP) till försvaret sen 2014 ... USA (men låt oss vara ärliga, de lägger fortfarande astronomiska summor).

Försvarsmakten jobbar aktivt på sin förmåga att rusta upp, de har ju av förklarliga skäl större kompetens i att rusta ner.

Politikerna behöver dock sluta att göra kommun-politik av vart t.ex regementen skall ligga och se till uppgiften mer än enskilda politikers regionala tillhörighet etc trumfar. Finns flera exempel på där nya regementen lagts i kommuner där framträdande politiker inom försvarsfrågor har sin hemvist. Det kanske inte var ett nytt regemente som behövdes för att snabbt rusta upp försvaret? Regementen tar oerhörd tid att etablera och många experter anser att detta var fel väg att gå (om jag minns rätt var det heller inget Försvarsmakten föreslog, utan politikerna som drev igenom, men kan ha fel här).

Försvaret är en knepig best. Den kostar rackarns massa pengar och när inget händer är det pengar i sjön, men när något händer vill man ändå ha en vass försvarsmakt.

Vill man jämföra olika länder spenderar och på vad så är nedan länk full av statistik från Nato-länderna.

Defence Expenditure of NATO Countries (2014-2024)

Det förband som är bäst rustat att hantera sabotage och fientliga specialförband växer dock inte

En rent personlig reflektion av det försvarsbeslut som ligger är att det hot vi just nu upplever i form av hybrid-krig drivs av ett par olika vektorer, dels det som sker i informationsarenan dvs information främst via vår webbläsare / tidningar / tv mm, en annan del av det vi upplever just nu är att specialförband agerar mot oss med sabotage t.ex kablar som går av, drönare vid viktiga objekt eller obehörig personal vid känsliga objekt mm mm.

Ett av ytterst få förband som idag har rätt att agera i "skymningsläge" eller i den legala gråzon vi just nu befinner oss i är Säkerhetsbataljonen, de kan agera p.g.a. att en stor del av förbandet har militärpolis-utbildning och kan (vid specifika fall och förutsättningar som är reglera i lag) agera med polismans befogenhet dvs att som militär kunna agera även i fredstid med lagstöd.

Värt att notera att innan senaste försvarsbeslutet är det singular på detta förband, Säkerhetsbataljon. Det är dessvärre samma efter det nya försvarsbeslutet. Har lite svårt att förstå detta i förhållande till hotbild och något även forskare som Oskar Jonsson noterat i sin bok "Försvaret av Sverige".

men vi skickar väl inte ut militären skarpt idag?

Jag vet inte hur det är idag, men eftersom jag vet hur det var på min tid, så är jag ytterst tveksam till att det är mindre idag med tanke på hur ofta vi var ute på skarpa uppdrag.

Sammanfattning

Vi ligger efter, mycket efter och har fattat många dåliga beslut i kölvattnet av "den eviga freden", men tycker att Sverige just nu gör väldigt mycket rätt och aktivt försöker göra det bästa av situationen. Vi står på rätt sida moraliskt, vi fattar de beslut som är nödvändiga, vi driver förändring efter absolut bästa förmåga. Jag känner väldigt stor tilltro till vår försvarsmakt och inom politiken tycker jag det fungerar så bra det antagligen är praktiskt möjligt att fungera.

Jag är stolt att vara svensk och stolt över Sverige.