Ryssland - Europas sista koloniala imperium

En ny rapport visar att Rysslands koloniala historia länge har ignorerats med konsekvenser för hur det går att förstå dagens konflikter. Nu efterlyser författarna en ny syn på Ryssland som en del av Europas gemensamma koloniala arv. En ny rapport som finansierats av MPF, ”The Last European Colonial Empire”, riktar ljuset mot en ofta förbisedd del av Europas historia, Rysslands roll som kolonialmakt. Enligt rapporten har Ryssland under flera århundraden agerat på ett sätt som i allt väsentligt liknar andra europeiska imperier, men utan att i samma utsträckning erkännas som en del av det koloniala projektet. Till skillnad från klassiska kolonialmakter som Storbritannien och Frankrike har Ryssland byggt sitt imperium främst genom att kolonisera närliggande länder snarare än länder på andra sidan haven. Det har bidragit till en seglivad föreställning om att landet inte varit en kolonialmakt i traditionell mening. Rapporten menar dock att denna skillnad är missvisande. Ryssland har använt samma metoder, både ideologiskt och praktiskt, som andra europeiska imperier: territoriell expansion, exploatering av naturresurser och våldsamt underkuvande av lokala befolkningar. Rapportens slutsats är tydlig, Ryssland var och är en integrerad del av Europas koloniala historia. Författarna pekar också på en kontinuitet från tsartidens expansion via Sovjetunionen till dagens ryska stat. Denna historiska linje anses avgörande för att förstå nutida händelser, inte minst kriget i Ukraina. Att omvärlden inte har erkänt Rysslands koloniala arv har enligt rapporten fått konkreta konsekvenser. Genom att bortse från de koloniala drivkrafterna bakom rysk politik har man underskattat både ambitioner och handlingsmönster. ‒ Misslyckandet att erkänna Rysslands koloniala arv har lett till katastrofala konsekvenser. I århundranden ignorerade många utanför Moskva den tydliga kolonialism som låg i centrum för Kremls policies. På grund av detta så spelades anti-koloniala försök ner och sattes åt sidan, som till exempel i Ukraina, Kazakstan och Georgien. Men även koloniala kvarlevor och spänningar som fanns, och fortfarande finns, inne i Ryssland säger Casey Michel. Samtidigt lyfter rapporten fram att Ryssland, till skillnad från många andra europeiska imperier, aldrig haft en debatt om eller praktiskt genomgått en period av avkolonisering. Det gör att koloniala strukturer och idéer fortfarande påverkar landets politik och relationer till nationer både i och närliggandes Ryssland. ‒ Vi måste börja se Rysslands historia i ett kolonialt sammanhang för att förstå dagens konflikter. Utan en uppgörelse med det koloniala arvet riskerar samma mönster att upprepas. Under decennier har universitet i väst lärt ut en version om östeuropeisk och euroasiatisk imperialistisk historia som legitimerar rysk kolonialism och som ignorerar de koloniserade ländernas egna historia säger Brian Whitmore. Rapporten efterlyser en bredare internationell diskussion om rysk kolonialism och menar att en sådan förståelse är avgörande för att kunna hantera framtida säkerhetspolitiska utmaningar.

Sverige befinner sig i en turbulent och osäker tid med svårbedömda hot och snabba förändringar. När världsordningen utmanas och rubbas påverkas svensk säkerhet. Tillsammans med partners och allierade stärks säkerheten på hemmaplan för att kunna förutse det oförutsägbara och agera i tid.

FRA:s årsrapport om 2025 handlar om en omvärld som är farligare och mer svårförutsägbar än tidigare. FRA ska ge underrättelser om utländska hot mot Sverige och bistå med cybersäkerhet inom Sverige. Årsrapporten beskriver hur vi levererar på båda dessa områden, samt hur uppdrag och regelverk utvecklas. Hotbilden mot Sverige beskrivs som bred, komplex och allvarlig. – Det är en farlig tid vi går in i, säger Björn Lyrvall, generaldirektör på FRA sedan sex år tillbaka. I årsrapporten finns även intervjuer med fem medarbetare som berättar om hur de hamnade på FRA och vad de gör på jobbet.

Samarbetet mellan civilt och militärt försvar har intensifierats. Beredskapsplaneringen tar nu tydligare hänsyn till krigets krav. Utvecklingen drivs på av åtaganden kopplade till Natomedlemskapet och det allvarliga säkerhetsläget. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten har på uppdrag av regeringen tillsammans tagit fram ”Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030”, som tydliggör vad fortsatt planering bör ta hänsyn till. Det nordiska samarbetet har varit särskilt prioriterat, och samverkan har stärkts även med andra inter­ nationella partners. Den första Natokonferensen kring civil-militär planering anordnades i ­ Stockholm, vilket är ett område där Sverige ses som en förebild internationellt.

Russia’s permanent interest in Finland is ensured by the fact that Finland is located between the Baltic Sea, which is of vital importance for Russia, and the Arctic region, the significance of which is constantly growing. Finland is of interest to several countries not only because of its geostrategic position but also because of its foreign and security policy role and technological expertise. Being part of the European Union and NATO and an active member of the coalition of the willing, Finland is currently an actor punching above its weight.

The Global Terrorism Index (GTI) report provides a comprehensive summary of the key global trends and patterns in terrorism over the last decade. The calculation of the GTI score considers not only deaths but also incidents, hostages and injuries from terrorism, weighted over a five-year period. The report is produced using event records on terrorist attacks since 1 January 2007. The current terrorism dataset contains over 66,000 terrorist incidents for the period 2007 until today. The GTI ranks 163 countries based on four indicators weighted over five years. A country’s annual GTI score is based on a unique scoring system to account for the relative impact of incidents in the year. The four factors counted in each country’s yearly score are: • a total number of terrorist incidents in a given year • a total number of fatalities caused by terrorists in a given year • a total number of injuries caused by terrorists in a given year • a total number of hostages caused by terrorists in a given year Each of the factors is weighted between zero and three, and a five year weighted average is applied in a bid to reflect the latent psychological effect of terrorist acts over time.

Försvarsmakten växer och blir starkare. Pågående upprustning har stärkt Sveriges militära förmåga genom ökningar av personal och materiel i krigsorganisationen. Årets operationer på marken, till sjöss och i luften har tillsammans med våra allierade bidragit till både svensk och europeisk säkerhet.

Det gångna året har visat oss att världen befinner sig i en fortsatt utmanande tid i något som nästan liknar en geopolitisk hjärtattack. Det är ett händelseförlopp med många förstärkande trender. Den nya amerikanska administrationen har bjudit på utspel som sätter press på och utmanar, men tidvis även skadar relationen, till allierade och partners. Hoten om att ta över Grönland har ytterligare förstärkt bilden av ett mer oförutsägbart USA. Samtidigt har pressen på Danmark och Grönland inneburit att de europeiska länderna slutit sig samman och fått USA att backa. Under USA:s ledning pågår också försök till fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina. Dock syns få reella framsteg så här långt. Rysslands fullskaliga och folkrättsvidriga krig mot Ukraina går inom kort in på sitt femte år. Sedan i höstas har kriget präglats av eskalerande attacker mot civila och civil infrastruktur i Ukraina. Resultatet har blivit ett kylans krig där Ukraina och dess befolkning visar på imponerande motståndskraft och försvarsvilja. Vikten av FOI:s stöd till regeringen och andra aktörer med säkerhetspolitiska bedömningar har under året fått en fortsatt ökad betydelse och skärpa

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) arbetar för att människors personuppgifter ska hanteras korrekt och inte hamna i orätta händer. I princip varje verksamhet i Sverige berörs av IMY:s uppdrag. För att bara nämna några exempel behöver personuppgifter behandlas för att myndigheter ska kunna genomföra sina uppdrag och ge den service som medborgarna förväntar sig, för att företag ska kunna leverera produkter och tjänster till konsumenter och för att verksamheter ska kunna bedriva forskning och utvecklingsarbete. Det innebär att IMY:s uppdrag är både brett och komplext.

Under 2025 analyserade MPF bland annat valpåverkan i ett antal europeiska länder och genomförde utbildningar i skydd mot otillbörlig informationspåverkan inför valen i Moldavien och Rumänien. MPF bedömer att såväl analyserna som erfarenheterna från utbildningarna stärkt myndighetens beredskap inför Sveriges allmänna val 2026. I det ingår en stärkt förmåga att göra kvalificerade bedömningar – och lämna ett väl avvägt stöd i bemötandet – av den otillbörliga informationspåverkan som skulle kunna riktas mot de svenska valen.

Det har gått ytterligare ett år med betydande samhällsutmaningar som ställt höga krav på Polismyndighetens verksamhet, samtidigt som vi har tagit viktiga steg framåt. Polisens uppdrag är tydligt: vi ska förebygga, förhindra, upptäcka och utreda brott och det gör vi genom att bedriva brottsbekämpning varje dag årets alla dagar. Vi har stärkt vår operativa förmåga genom förstärkt lokal närvaro och förändrade arbetssätt. Vi ser goda resultat, vilket ger ett stärkt stöd i organisationen för de prioriteringar och arbetssätt vi valt.

Ryssland agerar riskbenäget genom hybrida metoder mot EU- och Natoländer och bedöms prioritera åtgärder för att stärka sina militära förmågor i vår region. Samtidigt hårdnar stormaktskonkurrensen. Internationella spelregler får allt mindre betydelse och politiska och ekonomiska medel används för att utöva påtryckningar mot andra länder. Det konstaterar Must i den nya årsöversikten för 2025. Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, menar att det militära hotet från Ryssland kommer att öka till följd av att landet gradvis ökar sin militära förmåga i Sveriges närområde. Ryssland, men också Kina, utvecklar sina tillgängliga maktmedel och möjligheter att påverka eller hota Sverige och svenska intressen genom hybridkrigföring och ekonomiska påtryckningar.

Det främsta terrorhotet mot Sverige utgörs fortsatt av ensamutförande våldsbejakande islamister och våldsbejakande högerextremister. Det skriver Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) i sin helårsbedömning 2026.

Estonia's underrättelsetjänsts bild av läget för 2026

The Russo-Ukrainian War exhibits the features of a transitional war, reshaping Russian military thought and force development under pressure. The war has exposed structural weaknesses across the services while catalysing debate over the future of warfare. Russian analysts are divided between preserving traditional concepts of mass, manoeuvre, and firepower, and pursuing adaptations suited to a battlespace defined by transparency, precision strikes, and unmanned systems. Within the Ground Forces, failures in 2022 prompted renewed scrutiny of Soviet-era inheritance and the need to operate effectively under constant surveillance. In the aerospace domain, Russian theorists increasingly emphasise the decisive role of integrated air, space, and information capabilities. Experiences in Ukraine have reinforced the demand for precision-guided weapons, space-enabled targeting, and unmanned systems, all supporting a broader pursuit of information dominance. The Navy maintains its doctrinal importance as an instrument of global presence and deterrence, despite economic constraints. Cyber operations continue to be framed within a holistic concept of information confrontation rather than as a distinct domain. Nuclear forces remain the core of Russian deterrence, with modernisation focused on flexibility and survivability. Overall, the war has intensified debate and adaptation, but Russia's strategic objectives, fiscal limits, and confrontation with the West continue to shape this trajectory, and the Russian view of future

Hvert år gir Etterretningstjenesten ut sin ugraderte trusselvurdering Fokus. Dette er en analyse av status og forventet utvikling innenfor temaer som tjenesten vurderer som særlig relevante for norsk sikkerhet og nasjonale interesser. Vårt mandat er trusselorientert, noe som betyr at vi ikke vurderer de positive sidene og mulighetene som foreligger i samarbeid med andre land. Målet med Fokus er snarere å bidra til en best mulig offentlig debatt om utviklings­trekkene innen truslene vi mener er av betydning for Norge. Rapporten er én av tre offentlige trussel- og risiko­vurderinger som utgis i første kvartal hvert år, hvor de øvrige utgis av Politiets sikkerhets­tjeneste (PST) og Nasjonal sikkerhets­myndighet (NSM).

En studie av dömda spioner i Europa mellan 2008 - 2024. Spionage pågår kontinuerligt i samhället och sker ofta i vår direkta närhet. Det omfattar inte enbart säkerhetsklassificerad information – såsom militära förmågor och försvarsplanering - utan även annan skyddsvärd information, exempelvis uppgifter om organisation, personal, tekniska system och leverantörer. En ny forskningsrapport från FOI visar att underrättelseverksamhet pågår här och nu, och att spionage i dag utgör en integrerad del av Europas säkerhetspolitiska landskap.

Experiment on Platform Capabilities to Detect and Counter Inauthentic Social Media Engagement

Års-review för 2025 av Finlands militära underrättelseverksamhet

Ny nationell försvarsstrategi från USA för 2026 som bygger på den nationella säkerhetsstrategin.

Omvärldsbevakning av penningtvätt och finansiering av terrorism nr 4-2025 avser perioden okt-dec 2025.

Hur har utfallet av tilldelade EU-instrument sett ut för de 61 beviljade projekten som tillsammans tilldelades 1.153 miljoner Euro av Europeiska försvarsfonden EDF. Detta avser projekt som fick medel 2023, men analyseras nu.

A textbook on theory and practice

Molnteknologi har under senare år fått en betydande ökning i användning, bland annat som en lösning på det kontinuerligt växande behovet av beräkningskapacitet, exempelvis inom områden för artificiell intelligens. Samtidigt ökar antalet säkerhetsincidenter i molntjänster varje år, vilket understryker behovet av fördjupad kunskap om molnsäkerhet för att möjliggöra användning i säkerhetskänsliga sammanhang. Denna rapport syftar till att utvärdera incidenter och säkerhetsåtgärder relaterade till molnsäkerhet. Genomgång av fem populära säkerhetsramverk utförs för att identifiera överlappande åtgärder och säkerhetskategorier. Vidare analyseras 157 rapporterade molnincidenter från de senaste 10 åren. Incidenterna analyseras med avseende på orsak till incidenten, med hjälp av de säkerhetskategorier som identifieras i tidigare steg. Även konsekvenserna av dessa incidenten analyseras. Slutligen analyseras hur de vanligast förekommande orsakerna bakom molnincidenterna kunde ha förhindrats baserat på de identifierade säkerhetsåtgärderna. Resultaten av analysen pekar på att incidenterna i stor utsträckning beror på enklare felkonfigurationer, främst inom områdena identitets- och åtkomsthantering, infrastruktur samt dataskydd. En vanligt återkommande orsak till incidenter är publikt åtkomliga molnbaserade resurser utan tillräcklig åtkomstkontroll eller utan kryptering av känslig information. Säkerhetsramverken är omfattande och komplexa, vilket gör dem svåra att följa i praktiken. Samtidigt finns flera säkerhetsåtgärder som återkommer i alla ramverk, vilket tyder på en viss samsyn inom branschen. Dessa gemensamma åtgärder presenteras och diskuteras i rapporten. Resultaten visar också att molnsystem ofta snabbt blir komplexa, något som många organisationer har svårt att hantera på ett säkert sätt. Att använda säkerhetslösningar från molnleverantören kan underlätta, men kräver ofta specialiserad kompetens.

Opinioner har en lång historik och innehåller bland annat frågor om svenskarnas försvarsvilja som sträcker sig tillbaka till tidigt 50-tal.

Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer. I broschyren får du råd om hur du kan stärka ett företags beredskap för kriser, krigsfara och krig. Råden handlar bland annat om att planera, öva, utbilda och stärka verksamhetens motståndskraft.

Årsrapporten har sin grund i den cyberincidentrapportering Myndigheten för civilt försvar mottar från både statliga myndigheter och från NIS-leverantörer. Sammanställningen av incidentrapporter för 2025 visar att inrapporteringen från statliga myndigheter har minskat, och myndigheten bedömer att det fortsatt finns ett stort mörkertal. Liksom tidigare år har NIS-leverantörer stått för huvudparten av rapporter som har uppgett okänd orsak. Däremot visar rapportens analys att majoriteten av dessa incidenter inte är okända utan ofta kan härledas till systemfel. Bland årets incidentrapporter framkommer att nästan hälften är leveranskedjeincidenter, och att misstag och systemfel fortsatt utgör de vanligaste orsakerna efter okänd orsak. Myndigheten för civilt försvar har i ett särskilt temakapitel analyserat förändringar inom cyberangrepp globalt. Källorna som myndigheten har analyserat pekar på att vissa typer av angrepp har ökat under vissa perioder och mot vissa sektorer, att vissa angrepp har effektiviserats med hjälp av AI och att vissa överbelastningsangrepp blivit mer omfattande och svårhanterliga. Därtill bedömer myndigheten att många cyberangrepp har en koppling till geopolitiska händelser.

För europeiska och andra aktörer som vill förstå och hantera manipulation och inblandning av utländsk information (FIMI) är det avgörande att förstå Kinas inhemska propagandaarkitektur och dess påverkan på landets internationella kommunikation. Organisatoriska förändringar i landet formar direkt den kapacitet och metoder samt omfattning av inforamtionspåverkansaktiviteter som samhällen i Europa och bortom står inför. Sedan 2018, med utgångspunkt i förändringar som infördes tidigt under Xi Jinpings första mandatperiod, har Kina fundamentalt omstrukturerat sin externa propagandaapparat. Peking har gått bortom en "megaextern propaganda"-modell med centraliserade statliga medier som tidigare dominerade under Hu Jintao-eran. I dess ställe har ledningen utvecklat det som denna rapport kallar "Centralization+", ett samordnat flernivåsystem som använder aktörer på provins-, stads- och länsnivå inom informationsverksamheten världen över. Internationella kommunikationscenter (ICC) står i centrum för denna omvandling. Under ledning av lokala och regionala propagandakontor samordnar dessa centra statliga meddelanden via distribuerade nätverk samtidigt som de upprätthåller centraliserad partikontroll.

The Alliance’s resilience stems from a combination of civil preparedness and military capacity. The STO activities that are aligned with the Seven Baseline Requirements for resilience build our collective understanding of the concept of resilience. This CSRR serves as a guide for shaping both future research programmes and activities, as well as building partnerships between the research and resilience expert communities.

NATO definierar kognitiv krigföring som en ny okonventionell form av hybridkrigföring, där människans sinne blir den primära stridsplatsen. Målet är att manipulera inte bara vad människor tänker utan också hur de agerar. Om det lyckas kan kognitiv krigföring forma individuella och kollektiva övertygelser så att de stämmer överens med en angripares strategiska mål. I extrema fall kan det splittra samhället och urholka den kollektiva viljan att motstå motståndarens avsikter.

Kina har identifierat artificiell intelligens (AI) som en nationell prioritet och en viktig arena för global konkurrens. Sedan 2017 har den kinesiska regeringen investerat kraftigt i att påskynda inhemsk kapacitet gällande AI. I mitten av 2024 hade stora kinesiska mediaorganisationer etablerat dedikerade AI-genererade innehållsenheter, vilket speglar den strategiska betydelse Peking tillmäter teknologin. Att förstå Kinas AI-utveckling är avgörande för att bedöma risker kopplade till utländsk informationsmanipulation och inblandning.

Undersökningen visar hur befolkningens försvarsvilja och motståndskraft har förändrats över tid och ger viktig kunskap för att stärka Sveriges psykologiska försvar.

I rapporten Historien som slagfält: Rysslands påverkanskampanj mot Finland 2025 beskriver rapportförfattaren Patrik Oksanen hur Finland utsätts för en långsiktig rysk påverkanskampanj som syftar till att utmåla landet som nazistiskt och därigenom underminera Finlands legitimitet både i Ryssland och internationellt. Under 2025 har kampanjen intensifierats genom en samordnad användning av juridiska processer, vandalism av historiskt kulturarv, politiska utspel och propagandaspridning. Totalt identifieras 40 händelser som förstärks i informationsmiljön och bildar en eskalerande strategi.

Free elections are the cornerstone of democratic governance. They embody the social contract between citizens and the state, offering both the means to govern and the mechanism for accountability. Today that contract is increasingly under attack. Hybrid threats, blending information manipulation, cyberattacks and illicit political finance, target not only electoral processes, but also the very trust and social fabric on which democracy depends.

National Security Strategy of the United States of America

Studien ”Janusansiktet - En metafor för informationspåverkan och kognitiva bias” beskriver den dubbla naturen av upprepning i mänsklig kognition, vilket framhäver upprepningens roll både för lärande, men även för spridande av desinformation.

Genom stöd till olika forskare har ett flertal rapporter om försvarsvilja tagits fram, både i form av mätningar av opinionen och i rapporter som identifierar samband mellan olika bakgrundsvariabler och uttryckt försvarsvilja. I rapporten Försvarsvilja lämnas förslag på en definition av begreppet för att tydliggöra vad försvarsvilja avser och för att underlätta för myndigheter i hur de kan stärka försvarsviljan genom konkret arbete.

Det är bråttom. Totalförsvaret rustas nu snabbt för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade. Om det värsta skulle inträffa behöver hela samhället vara redo att ställa om. Vi är alla en del av Sveriges totalförsvar och ansvarar på olika sätt - men ytterst gemensamt - för att Sverige står starkt i ofredstider. Alla behövs.

Nato samlar in data om försvarsutgifter från de allierade och publicerar den regelbundet. Varje allierades försvarsdepartement rapporterar nuvarande och uppskattade framtida försvarsutgifter enligt en överenskommen definition.

The United States’ current military staff system, rooted in a 200-year-old Napoleonic model, is too slow to keep up with modern warfare where AI agents operate in milliseconds. To maintain decision superiority against adversaries such as China, the U.S. Department of Defense must transition to smaller, AI-enabled command structures that are faster and more adaptable. AI now automates intelligence fusion, refines threat assessments, and recommends actions, compressing decision timelines from days to minutes. China’s strategy to disrupt U.S. decision networks through cyber, electronic, and long-range strikes makes traditional, centralized staffs vulnerable. This report examines three AI-enabled staff models, Networked, Relational, and Adaptive, with the Adaptive model proving most effective and resilient. It stresses the continued importance of human expertise to manage AI systems, verify recommendations, and assume control if networks fail. Smaller, faster staffs generate better options more quickly than larger legacy organizations, but challenges remain, including the need for improved computational infrastructure, cyber-resilient networks, and enhanced AI literacy among officers. Recommendations include sustained experimentation, expanded computing resources, AI-focused education, hardened decision networks, and rapid learning cycles to ensure U.S. forces remain agile and effective in future conflicts.

Regeringen har beslutat om Sveriges nya nationella säkerhetsstrategi. Strategin innehåller fem vägledande principer för hantering av Sveriges säkerhet. Den utgör ramverket för regeringens arbete med nationell säkerhet fram till 2030.

Utredningens uppdrag har varit att se över underrättelseverksamheten till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av hot mot Sveriges säkerhet. Som särskild utredare förordnades från och med den 30 oktober 2023 före detta statsrådet Carl Bildt.

Rapporten visar hur koranbränningar i Sverige mellan 2020 och 2023 utnyttjades av stater som Ryssland, Kina, Iran och Turkiet för att sprida desinformation, polarisera opinionen och försämra Sveriges säkerhetsläge.

Sveriges säkerhet fortsätter att påverkas av en orolig omvärld. Det finns en risk att det allvarliga säkerhetsläget kan komma att försämras ytterligare och att det kan ske på ett sätt som är svårt att förutse. Det är därför viktigt att vi följer utvecklingen, gör bedömningar av enskilda händelser och uppmärksammar gradvisa försämringar. Tillsammans ska vi fortsätta att stärka säkerheten och motståndskraften, både i nationell och internationell samverkan.

2024 var ytterligare ett år av allt större omvärldshot. Det är en påtaglig osäkerhet om hur dessa hot kan utvecklas framöver. Rysslands hänsynslösa krig i Ukraina hör till de viktigaste områdena att följa för en svensk underrättelsetjänst som FRA. Även omvälvande händelser i andra delar av världen – såsom i Mellanöstern – markerar 2024 som ett år av omvärldspolitisk turbulens.

Redovisning av Myndigheten för psykologiskt försvars verksamhet, resultat, kostnader, intäkter och ekonomi år 2024.

Vi lever i en tid präglad av snabb teknisk utveckling där mer data om var och en av oss samlas in och delas för varje dag som går. De digitala spår som vi lämnar efter oss gör det möjligt att kartlägga våra intressen, åsikter, religiösa tillhörighet, kontakter, rörelsemönster, vanor, beteenden, ekonomiska förhållanden och hälsa. Få saker är så privata att de är dolda för en algoritm. För vår egen och för kommande generationers skull får vi inte skapa ett samhälle som innebär att vår privata sfär försvinner. Behovet av att skydda personlig information och data är mer angeläget än någonsin. I grunden handlar det om att upprätthålla våra grundläggande fri- och rättigheter och den demokratiska rättsstaten.

MSB ska utveckla Sveriges civila försvar och krisberedskap. Vår nyckelroll i det civila försvaret ställer krav på att myndigheten driver och stödjer en skyndsam utveckling. Under året har verksamheten fortsatt att utvecklas mot fokus på det civila försvaret med det väpnade angreppet som dimensionerande. Myndighetsstrukturen för civilt försvar och krisberedskap har fortsatt utvecklats genom det civila beredskapsrådet. Arbetet sker främst tillsammans med de sektorsansvariga myndigheterna, de civilområdesansvariga länsstyrelserna, Riksbanken, Myndigheten för psykologiskt försvar och i samverkan med Försvarsmakten. MSB driver också på arbetet i rollen som sektorsansvarig för beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen inom hela hotskalan. De 300 första civilpliktiga inom räddningstjänst har under 2024 repetitionsutbildats och krigsplacerats.

Must:s årsöversikt är en sammanställning av försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänstens verksamhet. Sammanställningen görs på uppdrag av regeringen varje år.