Combat Cloud - mer än ett militärt IT-moln

Combat Cloud handlar om att skapa ett informationsövertag. Genom att förstå vad som händer först kan beslut fattas snabbare än motståndaren hinner reagera.

Combat Cloud handlar i grunden om att förstå vad som händer först och agera innan motståndaren hinner reagera. Eftersom det finns lite av en förvirring runt begreppet tänkte jag bryta ner det lite, speciellt nu när Försvarsmakten kommunicerat SINCC, sitt nya Combat Cloud med namnet Swedish Interoperable Combat Cloud. Har upptäckt att många tror att ett Combat Cloud bara är ett "säkert it-moln för försvarsmakten". Det är betydligt mer än så.

Combat Cloud beskrivs ibland som nästa generations stridsledningssystem eller ett digitalt ekosystem för ledning och samverkan. Begreppet används av olika länder på något olika sätt, men grundprincipen är densamma.

Lite mer på vanlig svenska:

• Det samlar: Alla på slagfältet, från en drönare i luften runt Ringhals, stridsvagn i skogsbrynet på Gotland, korvett i Öresund, jägarsoldat som inhämtar underrättelser eller hemvärnssoldat som patrullerar vid objekt i Bergslagen etc. Informationen görs tillgänglig via en gemensam säker, suverän och rådig plattform.
• Det tänker: Informationen analyseras, korreleras och datafusion används för att skapa en gemensam lägesbild i realtid. Här pratar vi många olika teknologier bl.a. AI. Notera dock att vi inte pratar LLMer (Claude / ChatGPT, Grok, Gemini, Mistral etc), utan mer nischade algoritmer som tränats på detta specifika område.
• Det delar: Värdefull information presenteras för beslut i olika system som ledningssystem eller operativa tillämpningar. Detta så nära realtid som möjligt, så att beslut kan fattas snabbt.

Hur fungerar ett Combat Cloud jämfört med dagens ledningssystem?

Måste inleda med att var transparent, det är inte publikt kommunicerat vad målet med SINCC är eller hur det kommer att fungera i detalj när det är helt klart. Nedan är mer generellt om begreppet combat cloud och då i relation till hur t.ex Ukrainas Delta ser ut, som vi vet mycket mer om. Självklart beskrivs detta i ett svenskt kontext och väger in vad vi vet om SINCC så här långt. Vi vet inte heller om det som kommuniceras idag är hur det kommer se ut när SINCC är klart för skarp tillämpning.

Med det sagt, tillbaka till frågan i rubriken…

Systemen inom Försvarsmaktens olika områdena fungerar lite som silos och när information skall föras mellan alla dessa system tar det tid och ofta är det till och med manuellt. Det saknas även övergripande automatisering, analys och integration som täcker hela arenan.

Detta leder till att tiden från att något händer på slagfältet till att beslut fattas och det ageras på den informationen är lång så fort informationen skall röra sig utanför den egna strukturen. Självklart sker det och fungerar, men då kommer vi till kärnan med SINCC / Combat Cloud, se sanningen på slagfältet först och agera innan motståndaren hinner reagera.

Interoperabiliteten är även det något som varit en utmaning. De offentliga uppgifterna pekar mot en plattform med hög interoperabilitet mot NATO-allierade, bland annat på NATO Restricted-nivå.

Notera att jag inte menar att det vi har idag är dåligt, utan vill belysa förbättringen som ett Combat Cloud kan ge Sveriges operativa förmåga.

Vad är ett Combat Cloud som SINCC - analogi

Förenklat kan man likna ett Combat Cloud vid att bygga ett modellhus.

Ett traditionellt militärt system är som ett modellhus byggt av limmade delar. Behöver man byta ett fönster eller en dörr måste man ofta riva delar av huset, bygga om och sedan sätta ihop allt igen. Gör man samma förändring på hundra hus blir det hundra separata projekt.

Ett Combat Cloud fungerar mer som Lego. Grundplattan finns redan på plats och husen byggs av standardiserade byggklossar. Behöver man byta en typ av dörr eller införa ett nytt lås görs det en gång i plattformen, därefter får alla modeller den nya funktionen utan att varje hus behöver byggas om individuellt.

Hur fungerar ett Combat Cloud i praktiken?

Combat Cloud kan förenklat beskrivas som tre nivåer där varje nivå bygger på den underliggande.

Nivå 1 – Nationellt rådig molnplattform
Den nedersta nivån utgör den tekniska grunden. Här finns den infrastruktur som krävs för att kunna köra hela plattformen, exempelvis datacenter, nätverk, beräkningskapacitet, lagring, drift, säkerhet och kryptografi. Det är också den nivå som främst kommunicerats publikt kring SINCC.

Nivå 2 – Gemensamma plattformstjänster
Ovanpå infrastrukturen finns gemensamma tjänster som alla operativa tillämpningar kan använda. Det handlar exempelvis om identitet, API:er, datamodeller, meddelandebussar, AI-plattform, containerplattform, datalager och behörighetsstyrning. Genom att dessa funktioner delas behöver de inte utvecklas separat för varje nytt system. De flesta av dessa förmågor har också kommunicerats offentligt som en del av SINCC

Nivå 3 – Operativa tillämpningar
Den översta nivån innehåller de system som faktiskt används i verksamheten, exempelvis ledningssystem, gemensam lägesbild, sensorfusion, AI-baserat beslutsstöd, logistik eller ISR. Just dessa tillämpningar har inte kommunicerats som en del av SINCC, men enligt min bedömning utgör de en naturlig utveckling av en sådan plattform.

Operativ tillämpning

Tidigare har vi främst beskrivit plattformen och den tekniska arkitekturen. Syftet med ett Combat Cloud är dock inte att bygga ett bättre datacenter eller en modernare molnplattform. Syftet är att öka den operativa förmågan hos Försvarsmakten och dess förband, både nationellt och tillsammans med våra partners.

I praktiken handlar det om att rätt information når rätt person eller system i rätt tid. En radarstation kan upptäcka ett mål, ett JAS39 Gripen kan komplettera med sensordata, en drönare kan verifiera observationen och en ledningsplats kan fatta beslut utifrån en gemensam lägesbild. Informationen behöver inte längre stanna inom respektive system eller försvarsgren, utan kan delas och användas där den gör störst nytta, i realtid.

Förbanden får därmed tillgång till samma aktuella lägesbild, beslutsfattandet kan ske snabbare och resurser kan samordnas mer effektivt. Nya operativa tillämpningar, exempelvis AI-baserad sensoranalys, beslutsstöd, logistikstöd eller nya funktioner i ledningssystemen, kan införas eller uppdateras utan att hela systemet behöver byggas om.

Det behöver inte heller bara vara lösningar som är direkt kopplade till att hitta mål och skjuta iväg olika saker. Det kan vara en gemensam applikation för samarbete eller andra stödfunktion som logistik etc.

Resultatet är inte bara ett modernare IT-system, utan ett modernare sätt att bedriva militära operationer. Den operativa förmågan ökar samtidigt som tiden från observation till beslut och verkan minskar.

Sverige har en kraftfull strategi

Vet inte om detta är en genomtänkt strategi eller om det bara blivit så, men ett Combat Cloud som SINCC har precis samma strategi som det som gör Gripen E unikt. Vi separerar infrastrukturen från tillämpningen.

Precis som Gripen E konstruerats för att kunna utvecklas genom utbytbara system och funktioner, kan ett Combat Cloud skapa samma flexibilitet på systemnivå. Nya operativa förmågor kan då utvecklas och införas stegvis ovanpå den gemensamma plattformen, utan att hela systemet behöver byggas om varje gång och att varje förändring blir ett nytt stort integrationsprojekt.

Om den målbild som hittills kommunicerats realiseras har Sverige möjlighet att etablera en mycket modern arkitektur för framtidens ledningsförmåga. Kombinationen av nationell rådighet, interoperabilitet och en modulär plattform framstår som en mycket modern arkitektur.

Min analys är att den väg Sverige har valt är kraftfull på riktigt.

Sammanfattning

Combat Cloud handlar därför inte främst om moln. Det handlar om att skapa en gemensam plattform där nya operativa förmågor kan utvecklas, delas och införas betydligt snabbare än tidigare. Om SINCC utvecklas i den riktning som de offentliga signalerna antyder kan det bli en av de viktigaste förändringarna av svensk ledningsförmåga på många decennier.